Stolt över såväl mig själv, men framförallt sötnötan Alice!! Jag kunde tappsko henne helt själv och utan någon form av lugnande. För den som inte vet har Alice varit väldigt besvärlig att sko. Hon tycker att det är väldigt obehagligt och står allt annat än still. Hon har därför sederats vid varje skoningstillfälle så att hovslagaren inte ska få alltför ont i kroppen efter att ha skott henne. Vid senaste skoningen var hon visserligen också sederad, men trots att hon inte var lika kraftigt sederad var hon ovanligt lugn för att vara Alice. En klar förbättring!
För ett par dagar sedan tappade hon en sko och först hittade jag den inte ens, men efter två dagar hittade jag den till slut. Sedan blev den liggande ytterligare ett par dagar då jag haft så ont i kroppen att jag inte skulle klarat en tappskoning. Men, idag gav jag mig i kast med det. Helt ärligt trodde jag inte att det skulle gå! Ingen sedering och ingen hjälp. Bara Alice och jag. Men! Det gick faktiskt jättebra! DUKTIGA stumpan! Så nu sitter alla fyra skor på igen.
Detta var första gången jag tappskodde Alice. Efter min tappskokurs har jag ju tappskott Dacke ett antal gånger (tappat räkningen) och Blixten två gånger, men detta var riktigt spännande eftersom jag inte visste om det skulle gå överhuvudtaget. Så är riktigt glad att det gick så bra!
I övrigt går det fortsatt ganska bra med Alices sparkskada. Den enda svullnad som finns kvar nu är lite vid/kring själva såret och det är ju inte så konstigt. Det kunde dessutom bli så att hon alltid kommer att ha en bula där, enligt veterinären. Det enda minuset just nu är att ett av stygnen släppt (hon har säkert kliat sig mot benet) och att såret vätskar sig. Det blir ju inte direkt bättre av flugorna och inte kan jag sätta på något flugmedel på såret heller… eller en huva… Suck. Jag hoppas att det läker som det ska trots detta. Försökte ta en bild, men fick bara ett helt gäng dåliga! Får försöka imorgon igen.
Feelgood Miniatures 