Efter en veckas vila så har Alice tröttnat och blivit ganska uttråkad – vilket gick ut över Olle idag. Han stod i en av boxarna och då fick hon för sig att gå in för att jaga ut honom. När han hade gått ut så gick hon ut igen. När han sedan gick in igen så knatade hon efter och jagade ut honom igen. Väl ute så ”longerade” hon honom några varv runt höburen tills hon tröttnade och gick därifrån. Hahah – stackars Olle! Det var lugnt efter det i alla fall.

Hur som helst så förstod jag hennes budskap: ”Jag vill göra någonting!” så hon fick faktiskt motionera lite idag i form av longering i skritt och trav (utan inspänning). Hon har ju som sagt stått en vecka och det på grund av det nya utbrottet av sår som hon fick och i samband med det fick hon en rejäl febertopp. Febern varade dock endast under den kvällen och natten för på morgonen hade hon ingen feber längre och hon har varit feberfri sedan dess. Så nu gör jag – för femtioelfte gången – ytterligare ett nytt försök att hålla igång.

Benen ser redan nu – bara en vecka senare – mycket bättre ut! Visst är det en hel del sår kvar som ska läka, men ingenting som är vätskande eller inflammerat! Håll tummarna för att det fortsätter så nu. Det är ju tråkigt och jobbigt för mig, men det är ju främst Alice jag tänker på. Stackars stumpan! Det kan ju inte vara roligt att ha ömmande sår på benen i flera månader och när de blir inflammerade – vilket i sin tur leder till att benen svullnar upp – måste verkligen göra ont.

Nä! Nu får det vara nog tycker jag! Och jag tror att Alice håller med mig.