Äntligen har jag suttit på hästryggen igen och stillat ridabstinensen. Det är ju trots allt över två månader sedan jag satt på en häst. Jag fick låna Angelicas fina, söta Olle (Generalen) och det var så mysigt och roligt.

Han har en sådan underbar färg!

Tack för ridturen, Olle! (Och Angelica, förstås.)

Titta vad bra hon börjar se ut i ansiktet! Nästan inga sår kvar (bara pyttesmå), alla eksem är borta och det enda som finns kvar av brännan är den nakna huden. Vad som inte syns på bilderna är att huden på bläsen är väldigt rosa, men det är ju inte så konstigt med tanke på att hon knappt har någon päls kvar. Jag har använt Skillingarydsalvan (Fyra ess) på hela huvudet och inte haft någon huva då hon fick skav av dem till slut. Sedan är det väl även så att denna usla sommar har varit till hennes fördel.