I förrgår hade jag en riktig Dingo-dag. Jag borstade och pysslade med honom i ett par timmar och gick sedan promenad med honom. Det var minst sagt uppskattat! Han tuffade på i ett så raskt tempo att jag antingen fick ta i honom hela tiden för att bromsa – eller hänga på i powerwalktempo. Jag valde powerwalk!


Det blev dock ett litet uppehåll när jag skulle träna honom på att gå i de mörka före detta vattenpölarna (alltså vattenpölar där vattnet har försvunnit, men marken inte har torkat än så det är mörkare jord där än på övriga vägen). Han tyckte att konstiga, mörka fläckarna var lite läskiga, men efter lite undersökning så gick det bra. Han tittade, luktade, smakade och sen trampade på det.

Det finns alltid saker att titta på och lyssna efter i skogen. Här fick Dingo korn på någonting.



Han fick ha ett – för mig – nytt träns. Ett begagnat, brunt, rundsytt träns med vitfodrad engelsk nosgrimma.







Lite senare fick även Gizmo en skogspromenad i ljuset av solnedgången.

