Jag gjorde en chansning idag. Trots att jag inte har ridit Alice på en månad, eller längre kanske det är, och trots att hon stod igår och trots att det blåste kraftigt så fick jag för mig att jag skulle rida ut på henne ihop med Sara och Dacke. Hon var minst sagt laddad. Spänd som en stålfjäder nästan hela turen, men det gick ändå ganska bra. Tills den allra sista sträckan. Då kommer ett ekipage travandes bakifrån och Alice ryckte till och skulle givetvis kolla in den nya hästen. So far so good. Vi stod still en stund medan vi ryttare konverserade lite och hon var faktiskt duktig och stod stilla. Sedan skulle vi rida hemåt.

Då gick det inte så bra längre. Hon mer eller mindre exploderade. Hon lugnade sig sedan tillräckligt för att vi skulle kunna knata vidare en bit, men sedan var det dags igen. Från i princip ingenstans fick hon ett utbrott och då måste jag erkänna att jag förlorade humöret lite och tyvärr så bestraffade jag henne i munnen. Inget som jag är stolt över, men samtidigt så kan hon ju inte få bete sig hur som helst trots att hon är pigg!! Sara fick det sista utbrottet på film. Jag lägger in det i ett annat inlägg när jag har laddat upp filmen så får ni se både hennes och mitt utbrott. Ähum…

Dagens utrustning:
Thorowgood T6 Robert Whitaker hoppsadel med dubbelsydda Stübben stigläder, Sprenger Bow Balance stigbyglar, Eric le Tixerant sadelgjord, Lyckås schabrak (broderat med ”Alice”) och HKM fårskinnspad.
Claridge House träns med matchande förbygel och Shires (eller Three Crown Horseline, minns inte…) babypelham.
Norton senskydd och Hampa kotskydd.

Hahah! Sara ser kissnödig ut!