I tisdags var jag (med Dingo), Angelica (med Olle) och Sara (med Dacke) ute på en jätterolig uteritt i skogen! Så härligt med underlag som är bra att rida på!

Några ”group shots” (minus mig som står bakom kameran) innan vi begav oss iväg:

Det blev faktiskt lite småskuttande för första gången på en smärre evighet! Jag minns inte ens sist jag hoppade med Dingo, men han var helt klart med på noterna. Det var dock – givetvis – inga höga hinder, men ÅH, så roligt ändå! Vi använde oss mestadels av de äldre hästarna som ”draghjälp”/moraliskt stöd, men hade nog egentligen inte behövt det.

Det blev en del galopp också och han skötte sig väldigt fint denna gång så det verkar som om att det lite ”hårdare” passet två dagar innan hade tagit udden av den värsta överskottsenergin!

Han tappade visst ett senskydd innan första skuttet så det var bara till att hoppa av och sätta på igen!

Utrustning
Claridge House hoppsadel med Stübben dubbelsydda stigläder, Sprenger Bow Balance stigbyglar, hoppgjord (vet ej märke), schabrak (köpt på Börjes), HKM fårskinnspad, egengjord rumpvärmare.
Kieffer Silverline träns med HL swarovskipannband, Charlies tyglar och ett gummerat babypelham.
Claridge House martingal.
Lami-Cell sen- och kotskydd.

Ja, det kunde jag väl ana att jag skulle bli sjuk lagom till att det är dags för Göteborg Horse Show! Nästan varje år är jag antingen sjuk eller har något annat problem – till exempel magproblem eller migrän – perfekt inprickat till just GHS-helgen. SUCK! Det är klart att jag åker ändå, men det är ju jobbigt.

Jag som har varit förundrad över att jag inte har blivit sjuk med tanke på att Magnus har varit förkyld i över en vecka, eller är det kanske till och med två veckor nu…? Dålig tidskoll… Hur som helst. Jag har som sagt varit förskonad fram till nu, men jag hade hellre sett att jag hade blivit sjuk för en vecka sedan så att jag (förhoppningsvis) hade varit frisk till denna helg. Fast allra helst så hade jag ju förstås sluppit bli sjuk överhuvudtaget!

Jag som hade tänkt att longera och rida Alice idag… Men, jag valde att ta det lugnt istället för att inte förvärra förkylningen. Hon blev dock longerad i förrgår och det var förstås lika uppskattat som alltid! Pigg och glad som vanligt, men skötte sig fint.

Här är några (dåliga) bilder som jag tog på hästarna i stallet innan jag började göra i ordning henne inför longeringen.

Utrustning
Alice har ett Finn-Tack täcke med 80 grams foder, en Three Crown Horseline groominggrimma och är uppbunden i transportgrimskaft köpta på Börjes.
Dingo har ett Horse Power regntäcke över ett Back on Track stalltäcke.

I förrgår så var Dingo och jag ute i eftermiddagssolen och hade kul i skogen med stockar, klättring och vattenträning! Jag styrde honom över alla nedfallna träd (och annat som medförde höga benlyft) som jag kunde hitta och det innebar ju också att det blev mycket fokus på styrning och koncentration – någonting som vi/han verkligen behöver träna på då han ju har så mycket som försiggår i det där överaktiva huvudet!

Vattenträningen började redan på hemmaplan där det är blötare än någonsin! OK, det går ju inte att likna vid ett vattenhinder (syftar på de som finns på terrängbanor), men det är likväl vattenträning. I skogen hade det samlats vatten i en sänka och självklart såg jag det som ytterligare ett perfekt träningstillfälle! Denna vattenansamling var lite djupare än den vi hade hemma och när Dingo började leka med vattnet genom att krafsa/slå med frambenet så skvätte det vatten överallt!

Han var som vanligt pigg och taggad, men ändå jätteduktig hela passet och det märktes att han hade roligt! Jag filmade lite när vi plaskade i vattnet (både hemma och i skogen). Video kommer i nästa inlägg!

Utrustning
Claridge House hoppsadel med dubbelsydda Stübben stigläder, Sprenger Bow Balance stigbyglar, hoppgjord (vet ej märke), HKM fårskinnspad, Copperfield schabrak (tror jag), egengjord rumpvärmare.
Claridge House träns, Gold Medal jaktkandar/kimblewick.
Davis guld-glittriga damasker i fram, Equi-Guard Expert X-Country terrängskydd i bak, Westropp ”klapperboots”.
Frank Baines förbygel. Jag fick dock plocka bort martingaldelen då tyglarna saknar martingalflugor och ringarna fastnade i tygelhakarna hela tiden.

Det är så blött och lerigt nästan överallt nu. Vi har aldrig haft så blöta marker som i år… Tack och lov så är åtminstone majoriteten av hagmarken åtminstone hyfsad. Att det är blött och lerigt märktes även på gårdagens ridtur (tillsammans med Sara och Angelica). Dingo var allt annat än ren efteråt (se bilderna här nedan)!

Utrustning
Claridge House hoppsadel med dubbelsydda Stübben stigläder, Sprenger Bow Balance stigbyglar, hoppgjord (vet ej märke), HKM fårskinnspad, Lyckås schabrak, egengjord rumpvärmare.
Kingston träns, Gold Medal jaktkandar/kimblewick, de helflätade tyglarna är jag osäker på (jag tror att jag köpte dem från Kings eller Lyckås på Eurohorse).
Norton senskydd med ludd i fram, Horse Guard senskydd i bak.
Jag har glömt av märket på martingalen, men jag tror att det är en Classic/Hansbo…

Den tolfte skrittade jag och Angelica ut en liten skogssväng. Vädret hade kunnat vara bättre, men det var mysigt ändå. Dingo skötte sig OK, men väldigt pigg – som vanligt.

Utrustning
Claridge House hoppsadel med dubbelsydda Stübben stigläder, Sprenger Bow Balance stigbyglar, hoppgjord (vet ej märke), HKM fårskinnspad, Börjes Exklusive schabrak, egengjord rumpvärmare.
John Whitaker träns, gummerat babypelham (vet ej märke).
Horze fram- och bakbensdamasker, gummiboots (vet ej märke).

Jag var uppåt värre efter att ha ridit Dingo i härligt solskensväder och kunde bara inte låta bli att rida Alice också! Jag red i fyrkantshagen med fokus på enkelt, lösgörande arbete (i alla gångarter) såsom serpentiner, tempoväxlingar, övergångar samt lite sidvärtsrörelser. Hon var jätteduktig och på väldigt bra humör – även hon.

Utrustning
Claridge House hoppsadel med dubbelsydda Stübben stigläder, Sprenger Bow Balance stigbyglar, Eric le Tixerant sadelgjord, HKM fårskinnspad, Gold Medal schabrak, egengjord rumpvärmare.
Dunwich träns med utbytt nosgrimma, Sprenger Duo rakt, böjligt syntetbett med bettskivor (vet ej märke).
Catago Pro senskydd, BR kotskydd, gummiboots (vet ej märke).

Jag fixade till hennes man efteråt, medan hon stod med ett Back on Track ryggtäcke på sig som ”efterbehandling”. Vad tycks?

Tisdagen den 10:e red vi alla tre stalltöser tillsammans. Vi red till ett stort fält där vi ömsom red tillsammans och ömsom jobbade våra hästar individuellt. Det jag fokuserade på var att få Dingo att förstå att det är mig han ska lyssna på – oavsett om han har sina kompisar precis bredvid sig, eller om de är en bit bort.

Jag red mot de andra och vände sedan bort från dem och så upprepade jag mig. Han var inte jätteförtjust i att behöva gå ifrån kompisarna, men han gjorde det, och ju mer vi gjorde övningarna desto bättre gick det. Han gick till slut väldigt fint i alla tre gångarterna.

Sedan skulle vi ha lite kul tillsammans, tänkte vi. Vi fick för oss att galoppera alla tre en sträcka på fältet och det var ju Dingo MER än gärna med på – kan jag ju säga! Med stor betoning på MER än gärna. Han drog nämligen till med ett ganska rejält bocksprång (dock hade jag inga svårigheter med att sitta kvar) och drog på så starkt att jag var helt slut i armarna efteråt – trots att det inte ens var en särskilt lång sträcka! Hahahah!

Älskade knasponny!

Utrustning
Claridge House hoppsadel med dubbelsydda Stübben stigläder, Sprenger Bow Balance stigbyglar, hoppgjord (vet ej märke), Gold Medal schabrak, HKM fårskinnspad, egengjord rumpvärmare.
Jag vet inte märke på vare sig träns (inkl tyglar), pelhamdeltorna eller bettet som är ett babypelham med gummerad mundel. Pannbandet är ett Hakarp of Sweden.
Claridge House förbygel.
Mustang sen- och kotskydd, märkeslösa gummiboots.

Efteråt fick han torka och hålla värmen i sitt fleecefodrade regntäcke från Nature Farm. Täcket har en magplatta som även den är fleecefodrad. Bakom bogspännena sitter en fleecefodrad bogplatta som ger extra skydd mot väder och vind. Ett jättebra täcke med superstarkt yttertyg (som Bucas Smartex).

Alice, däremot, fick gå naken i solen några timmar – vilket hon njöt av i fulla drag!

Jag har ÄNTLIGEN galopperat på Dingo igen – för första gången på riktigt lång tid! Dingo har ju tyckt att vi ska trava mer och galoppera länge nu, så han blev lika glad som jag när han äntligen fick springa lite. Det var för lite mindre än en och en halv vecka sedan (söndagen den åttonde) som jag och Angelica red våra skäckar på det stora grannfältet och jag fick för mig att det var dags att sätta igång med galoppen igen.

Det blev självklart inte mycket galopp, utan bara några få varv åt varje håll på en stor volt – vilket räcker gott och väl till en början. Det gick faktiskt bättre än vad jag trodde att galoppera honom, trots att vi var på ett stort, öppet fält. Jag trodde nämligen att han skulle  busa, eller att han skulle bli jättesvår att hålla, men han höll allt sådant på en minimum-nivå! Han blev visserligen stark, men det var ju inte värre än att det gick att kontrollera honom på ett säkert sätt.

Angelica filmade oss lite så i nästa inlägg publicerar jag videon. Här är dock ett gäng bilder:

Utrustning
Claridge House hoppsadel med dubbelsydda Stübben stigläder, Sprenger Bow Balance stigbyglar, hoppgjord (vet ej märke), Gold Medal schabrak, HKM fårskinnspad, egengjord rumpvärmare.
Ihopplockat träns av Claridge House huvudlag, Kieffer pannband, bridongrem (vet ej märke), Sprenger Duo rakt, böjligt syntetbett, Sprenger hackamore, HKM fårskinnsludd, pelhamdeltor (vet ej märke).
Lami-Cell sen- och kotskydd, märkeslösa gummiboots.

Förra lördagen så longerade och red jag min söta stumpa i strålande solsken! Kallt, men ändå en underbart härlig dag då solen värmde skönt. Jag longerade henne inte lika intensivt denna gång då jag dels inte ansåg att det behövdes då hon kändes sansad redan från början och dels för att jag är rädd om hennes ben. Jag vill ju inte bli för ivrig bara för att vi har kunnat komma igång, utan måste fortfarande tänka mig för när det kommer till hennes träningsbelastning.

(Dingo har ett Amazon-täcke.)

Hon jobbade jättefint i longeringen – var väldigt lösgjord och fin. Det fortsatte även i ridningen – ända tills det var dags för lite galopparbete! Tok-stumpan taggade till rejält och fattade direkt när det var dags att galoppera. Vi gjorde kombinerad intervall- och backträning där vi galopperade samlat uppför och skrittade ner – galopperade upp – skrittade ner och så vidare.

Hon var inte svår att hålla trots att hon var supertaggad, men hon blev ”studsig”, det vill säga att hon studsgalopperade både i en och samma galopp och att hon gjorde någonting som liknade byten i varje (även om de säkerligen inte var några tiopoängare). Det blev dessutom lite ”sidvärts-galopp” (eller vad jag nu ska kalla det) i galopp – på hennes bevåg (givetvis). Men, som sagt så var hon i alla fall inte svår att hålla – bara svår att få fokuserad när vi galopperade.

Vi hade bägge två väldigt roligt och hon blev bra flåsig och svettig!

Utrustning ~ longering
Claridge House kapson.
Longerlina köpt på Ge-Kås.
Catago benskydd, märkeslösa gummiboots på alla fyra.

Utrustning ~ ridning
Claridge House hoppsadel med dubbelsydda Stübben stigläder, Sprenger Bow Balance stigbyglar, Eric le Tixerant sadelgjord, Horse Saver schabrak, HKM fårskinnspad, egengjord rumpvärmare.
Claridge House träns med utbytt pannband, Ekkia rakt syntetbett, bettskivor (Hööks).
Claridge House bib-martingal.
Mustang sen- och kotskydd, märkeslösa gummiboots på alla fyra.

I fredags, i strålande solsken, drog jag och Dingo ut på grannens fält för lite lösgörande travarbete. Han var jättepigg (behöver jag ens skriva det?) och ville förstås att det skulle gå FORT, så viss frustration uppstod när jag ”tvingade” honom att backa av genom att jobba med övergångar, serpentiner och volter. Men, i det stora hela så var han jätteduktig!

Då och då bad jag honom också att flytta bakdelen för innerskänkeln på böjt spår. Rörelsen är perfekt sjukgymnastik och stretchar de muskler som har förkortats när han har spänt sig på grund av spatten. Apropå stretching så har jag även skärpt mig och blivit noga med att stretcha honom efter varje pass för att ytterligare hjälpa till med att rehabiliteringen.

Utrustning
Claridge House hoppsadel med dubbelsydda Stübben stigläder, Sprenger Bow Balance stigbyglar, hoppgjord av okänt märke, Copperfield schabrak, HKM fårskinnspad, egengjord rumpvärmare.
Jag vet inte märket på vare sig tränset, det gummerade babypelhamet eller pelhamdeltorna.
Protector luddamasker.

I onsdags så blev Alice longerad och riden. Jag började med en longeringspromenad i fyrkantshagen. Hon var pigg och glad, men höll sig väldigt bra på mattan – för att vara hon! Lite bus slängde hon (förstås) in, men det var inte mycket och inga stora grejor. Hon får mer än gärna busa om hon gör det för att hon är pigg, glad och mår bra!

När hon hade fått värma upp ordentligt och getts en chans att busa av överskottsenergi så kändes det som om att hon var redo för ridning – och det var jag med! Jag valde att testa rida henne i fyrkantshagen – trots att det är stor yta som lockar till bus. Hon är ju alltid lugnare på en mindre, begränsad yta (precis som de flesta andra hästar), men jag ville prova hur hon skulle sköta sig under ryttare i en stor hage. Och, DET var underlaget perfekt för. Marken hade inte fryst innan snön kom så med mjuk mark och snö ovanpå den skulle jag landa hyfsat mjukt ifall jag skulle åka av – hahah!

Jag kom ganska snabbt upp i trav eftersom hon ju redan var ordentligt uppvärmd från longeringen. Jag kände igenom henne lite med öppna, volt, sluta och övergångar. Hon lyssnade jättefint, men hade inte orken att utföra till exempel slutan på ett helt korrekt sätt. Hon är ju fortfarande på igångsättningsnivå när det kommer till att ha tillräckligt med muskler för att orka genomföra rörelser på ett riktigt bra sätt. Dessutom så har ju jag legat av mig massor nu så jag behöver också komma igång och träna på hur tydlig jag är med hjälperna, hur jag sitter och så vidare!

Sedan blev det faktiskt lite galopp också och ÅH, vad härligt det är att galoppera på Alice! Jag ÄLSKAR verkligen den hästens galopp. Första sträckan gick kalasbra. Sedan skulle jag göra det igen, fast åt andra hållet, och precis efter att jag hade fattat galopp så fick hon syn på ett ridekipage på vägen och då piggnade hon till ordentligt! Hon blev busig och började småskutta, men inga större ”reaktioner” så det var bara för mig att stå (i stigbyglarna) där uppe, följa med i hennes rörelser och lugnt tala om för henne att jag vill att hon ska hålla sig på en rak kurs!

Jag travade tillbaka till utgångspunkten och gjorde ny galoppfattning och även om jag kände att det fanns lite bus kvar i kroppen så höll hon sig denna gång på mattan och galopperade hela sträckan utan att göra någonting som hon inte skulle! Vi var ett väldigt nöjt och glatt ekipage efter denna ridtur, kan jag säga!

Utrustning
Claridge House hoppsadel med dubbelsydda Stübben stigläder, Sprenger Bow Balance stigbyglar, Eric le Tixerant sadelgjord, Gold Medal Elegance schabrak, HKM fårskinnspad, egengjord rumpvärmare.
Claridge House träns, Sprenger Duo bett, bettskivor.
Horze bib-martingal.
Hampa Pro senskydd, Horze bakbensdamasker, gummiboots.

En svettig, men nöjd prinsessa blev inbäddad i det mysiga Showmaster-täcket i fleece, med insida i teddy. Täcket är kanon att lägga på svettiga hästar då fukten går igenom täcket och lägger sig på utsidan, vilket lämnar insidan torr!

Igår blev det lite ridning på en supertaggad Dingo. Han tyckte att ungefär tio meters uppvärmning i skritt var mer än tillräckligt, så resten av ridpasset var det taktning eller trav som gällde. Han gjorde dock inga som helst dumheter, han var bara väääääldigt pigg!

Jag red i ”stora hagen” då den är mest kuperad. Den är verkligen toppen för backträning då det finns ”alla möjliga” lutningar att välja mellan.

Utrustning
Claridge House hoppsadel med dubbelsydda Stübben stigläder, Sprenger Bow Balance stigbyglar, Protector sadelgjord, Protector schabrak, HKM fårskinnspad, egengjord rumpvärmare.
Jag vet inte märket på vare sig tränset, förbygeln, det gummerade babypelhamet eller pelhamdeltorna.
Lami-Cell Pro sen- och kotskydd.