Jag har ridit för första gången efter ridolyckan för 2 år och 8 månader sedan, när jag bröt lårbenshalsen och splittrade lårbenet!!!

Det blev blandade känslor då det var underbart och roligt, men tyvärr också smärtsamt – vilket var en besvikelse (även om det inte kom som någon överraskning)…

Även om Dingo tyckte att det var konstigt – och kanske lite trist – att vi bara skrittade runt lite i hagen, så var han glad över att åtminstone få göra någonting överhuvudtaget.

I have ridden for the first time after my riding accident two years and eight months ago, which resulted in a broken femur head and a shattered femur!!!

I felt a mix of emotions as it was both wonderful and fun, but sadly painful as well – which was disappointing (although it didn’t come as a surprise)…

Even though Dingo seemed to think that it was a bit strange – and perhaps a bit boring – that we only walked around a little in his paddock, at least he was happy he got to do anything at all.