Den är inte identisk, men man ser ändå tydligt var Knasen fick sin bläs ifrån – nämligen sin morfar ”Champ” (Seahorse Olympian Golden Opportunity).

Jaja, Classe, vi VET att du är snygg!

Mony och Knasen har en mat- och vilostund.

Det ska bli roligt (och spännande) att köra in denne gosse. Han rör sig så bra så han kommer nog göra sig väl framför vagn! Ska bli kul att få honom i form också. Han har ju fått gå och vara unghäst och växa under vintern så nu är han tjock och lurvig.

Alltså… Hur små och söta är inte Mony och Knasens hovar/hovavtryck?

Nom nom – det är gott med maskrosor! Dock fick tydligen Knasen in något mindre gott i munnen – hahah!

Bara lite bilder – bara för att!

Han är så fin, lilla gubben! Trots allt gulligt fölfluff kan man ana att detta kommer bli en snygging. I och för sig inte så konstigt med två så fina föräldrar! Jag är förstås helt opartisk – hahah!

När man är ny i världen ska allting undersökas och skottkärran var tydligen väldigt intressant.

Så gulligt med ett stort hjärta på rumpan!

Då har jag bestämt vad lill-knasen ska heta. Det får bli: Feelgood In Classic Velvet And Gold.

Vad jag kommer kalla honom för vet jag inte riktigt än. Hittills kallas han för lite allt möjligt: ”Knasen”, ”Lill-knasen”, ”Lill-prinsen”, ”Gylle”, ”Plutten”, ”Gull-unge”, ”Sötnöt” och Magnus tycker att han ska heta Blixt Gordon – hahah – så då kallar jag honom för ”Gordy” ibland!

Kärt barn har många namn, sägs det ju!

Han må bara vara fyra dagar ”gammal”, men är redan snabb som bara den!

I morse, strax efter klockan 6, på dygn 341 nedkom Mony med en underbart fin hingstfölis! Mony klarade fölningen helt utan min assistans och bebis (som är en stor grabb på femton kilo!) verkar fullt frisk. En ”ihopknycklad” bakkota, dock, men det hjälpte jag till att räta ut med bandage.

Mony blev jättetrött, men verkar OK.

Återkommer med mer info och fler bilder imorgon!

Det är bitvis väldigt livligt i Monys mage. Jag har inte lyckats fånga de allra kraftigaste sparkarna på film, men här är lite fosterrörelser i alla fall. Stackars Mony! Det ser ut som att hon får elstötar.

Än så länge kniper Mony. Små tecken på förestående fölning finns, men inte mer än så.

Hur snygg får man vara, trots vinterpäls och smutsig man och svans? Min fine lille gubbe!

Tjejerna verkar ge boxarna godkänt och trots att hon blir instängd om nätterna går Mony gladeligen självmant in i boxen på kvällen (där väntar ju en massa god mat) och har inte bråttom ut på morgonen. Nästan varje dag får jag smacka ut henne.

Hahah! Insåg precis hur det låter – särskilt för icke hästfolk – med smacka menar jag såklart ljudet jag gör med munnen, inte att jag daskar till häststackaren!

Queenie är jätteavundsjuk på Monys diet då hon själv blivit satt på minimum-diet på grund av sin övervikt. Hon försöker alltid smita in i boxen – varje chans hon får!

Nu är äntligen boxarna helt klara – ur byggnads-synpunkt i alla fall! Nu är det ”bara” det estetiska kvar, som till exempel målning. Men, det kan jag ju inte göra just nu.