Då var träckproverna köpta!

image

Dag två på Göteborg Horse Show inleder vi med några timmar på mässan där jag har fyllt på min fyndsamling med ett par ridbyxor, bettskivor i gummi (hatar de där tunna, plastiga), hästgodis (lakrits från Granngården: två för 50,- det vill säga halva priset) och träckprov.

Equippo Lab har verkligen ett bra mässerbjudande: grundanalys för 100,- så jag passade på att köpa och därmed spara pengar!

Överbefolkat

image

Mässan överbefolkad som vanligt! Jag har dock redan hittat en hel del som jag har köpt: massa boots i XL och XXL, skärpet som jag visade förut samt ett Nathe-bett! Det var precis vad jag var ute efter. Nu ska jag kolla efter fler bett i samma typ som Nathe.

Bettjakt!

Nu blir det bettjakt! Jag har provat det nya Sprengerbettet i böjligt gummi två gånger och hon vågade faktiskt gå i en friare form trots handkontakt, någonting som hon inte ofta gör! Med hårda bett har hon väldigt lätt för att krulla ihop sig och gå bakom lod, även med väldigt lätt hand.

Jag får verkligen jobba för att få upp nosen. Att få henne att gå i lod går för det mesta bra, men att få henne att gå som på bilden nedan lyckas jag sällan med. Jag vill att hon ska känna sig trygg nog med bettet för att kunna jobba i en friare form så att hon inte behöver känna så stort obehag av bettet och därmed inte spänna sig så mycket och hamna bakom lod så ofta – vilket i och för sig även kan hända när hon känns lösgjord.

Det är så här jag önskar att hon skulle våga gå oftare. Det är ju ändå i balans och i form – det vill säga att man inte tappar bakdel eller rygg och att hon jobbar lätt och ledigt i egenbalans.

I hoppning kan hon bli exalterad och gå upp med huvudet, men då går hon mer skarpt MOT handen mer än att behagligt gå i en friare form. Även i dressyren kan det bli så att hon blir tung i handen, men inte för att hon försöker gå avslappnat i friare form utan för att hon går mot hand för att hon är spänd.

Så – nu står gummibett av andra modeller (det jag köpte är ett pelham), exempelvis vanligt oledat tränsbett, på inköpslistan. Det blir nog mest Sprenger och Nathe jag kommer att titta på för nu när jag vet att hon går bra på sådana bett så känns det lättare att lägga lite mer pengar på bett som jag tidigare inte ”vågade” köpa i rädsla att kasta bort dyra pengar. Många av mina metallbett kommer att sorteras bort och säljas.

Det jag ska leta efter nu är bett som är smalare åtminstone över tungan. De ska vara av bra kvalitet för hållbarhetens skull och de måste ha vajer säkerhetens skull. De måste vara böjliga, annars är det ju ingen idé. Eurohorse – here I come!

Bilder från den 13 februari 2012

Slänger in några före-ridning-bilder från i förrgår! Notera hur pannbandet sitter! Det är ett svängt pannband i storlek full… Jag vet vad en del av er tänker och nej, jag har INTE satt det åt fel håll! Jag får nog ta och leta efter ett sådant i storlek X-full på mässan (EuroHorse). Men, jag vet inte om det finns några rosa (som detta pannband är – ifall det inte syns) strass-/swarovskipannband i den storleken? Ja, det skulle väl vara OS då – men, de är ju så nedrans dyra…

Det nya bettet

Tänkte visa det nya bettet jag köpte – som jag skrev om i något tidigare inlägg. Jag var ju som sagt på Skara hästsport häromdagen och hittade där ett Sprengerbett som till stor del uppfyllde mina önskemål: helböjligt gummipelham där mundelen inte är fasligt tjock och som har en stålvajer inuti gummit så att om det går av så delas inte bettet i två delar i alla fall.

Tjockleken är som Nathebetten vid landerna. Skillnaden är att Nathebetten är smalare över tungan, vilket inte detta bett är. ”Tyvärr” har detta bett skänklar av standardlängd. Jag hade ju önskat korta skänklar – ”Babypelham” – eller kanske ett jaktkandar/kimblewick, men är ändå glad att jag hittade detta. Jag fick med deltor, men de kommer nog inte att bli välanvända eftersom jag föredrar att rida med två tyglar för att kunna styra bettets funktion/effekt.

Det var tack vare Lotta Corneliusson som jag började att kolla efter alternativ då hon sa att det fanns böjliga pelhambett – någonting som jag aldrig har sett i butikerna förut. Det hon skrev om (Hansbo) fanns inte, men jag tror nog att jag ändå hade valt bettet från Sprenger eftersom det verkar som om det är kanske är lite smalare (om jag förstod det hela rätt) och förmodligen/förhoppningsvis är kvaliteten på gummit bättre.

Jag invigde bettet idag! Mer info och bilder kommer i ett annat inlägg. En video kommer att komma också, men det dröjer nog lite. Jag hoppade nämligen idag – för första gången på JÄTTELÄNGE! Jag minns inte ens när jag hoppade sist. Får ta och kolla det.

Ny uppsittningspall

Jag köpte en ny uppsittningspall häromdagen. Den gamla – i plast – började falla sönder i småbitar. Då är det dags att byta ut den, eller hur? Hahah! Denna är i aluminium så den kommer att hålla LÄNGE då den inte rostar och inte går sönder på samma sätt som en plastpall ifall hästarna skulle råka trampa på den.

När jag var yngre tyckte jag att uppsittningspall var löjligt – det var bara dressyrtanter som använde sådant. När jag blev äldre – och visare – så insåg jag att det inte bara är för att det ska vara lättare att komma upp på hästen (vilket för övrigt skonar ryttarens leder) utan för att skona både hästens rygg och sadeln. Ju mer man måste ta tag i sadeln desto större risk är det att man till slut får en sadel med sned bom och/eller ojämn stoppning – speciellt om man tar tag i bakvalvet – vilket man INTE göra! Man ska ta tag i mitten på sadeln. Att sadeln dras snett och kraftigt belastas på en sida är inte bra för hästens rygg heller.

Egentligen är det bästa för både häst, ryttare och sadel om man växlar sida när man hoppar upp. Varannan gång från höger, varannan gång från vänster.

Kyra Kyrklund-jacka till salu!

Säljes: Jättefin Kyra Kyrklund-jacka! Modell Maxum, storlek XS.

Snygg och i kanonskick då den endast är använd ett fåtal gånger på grund av fel storlek. Dock blev tyvärr luvans resårband konstiga efter tvätt, men fungerar ändå. Luvan går att rulla upp och gömma i kragen. Två fickor i fram samt en innerficka. På bilderna ser luvan ut att ha rosa missfärgning, men det har den INTE! Det är bara blev så på bilderna av någon anledning.

Jag vet tyvärr inte det exakta nypriset, men det låg runt 1000,-
PRIS: 500,-

Detta bildspel kräver JavaScript.

Mina nya pannband

Hämtade ut mitt paket från Smeagårdens Hästshop och blev jätteglad för mina fina pannband (köpte även lite mer, men det var framförallt pannbanden jag längtade efter)! De är jättefina och jag tror att storleken kommer att fungera på Alice för jag jämförde dem mot andra pannband och det ser inte ut som om de skulle vara små i storleken. Nu återstår bara att prova dem på henne – jag tar givetvis nya bilder då!

På bild nummer två ser det ut som om det är svarta inslag i pannbandet, men det är det inte. Det var jättesvårt att fota det för att få det rätt. Det är alltså glasstenar över hela pannbandet, inga svarta mellanrum.

Det är tur att hon har boots…

Jag säger bara en sak: Det är TUR att jag har boots runtom på min tös (både i hagen och vid motionering). Nedanstående boots hade hon i hagen och redan efter första användningen de ut så här:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Kan ni tänka er hur hon hade sett ut på kronorna och kronränderna om hon inte hade haft bootsen på sig? Notera att detta är bootsen hon hade på bakhovarna. Bootsen är inte toppkvalitet heller, det är Ge-Kås billiga, så det är kanske inte bara trampandet som orsakat skadorna. Det att tyget lossnat från neoprenet har ju kanske mest med kvaliteten att göra. Men, det är ju likväl hål i dem och de är det ju hon som har orsakat och som hon hade fått på sig själv om hon inte hade haft bootsen på sig.

Vill ha…

Jag skulle vilja ha ett Nathe-bett i modell jaktkandar/kimblewick eller ”babypelham” (pelham med korta skänklar) för att ha som ”rida-ut-bett” när Alice är överladdad. Normalt sett är hon ju jättelydig, busar knappt ens än gång utom lite ”skuttande galopp” (alltså inga bocksprång) och stannar för minsta förhållning oavsett vilket bett hon har (eller på hackamore). KAN inte ens ha skarpa bett då för hon blir ”för lydig” då hon är så känslig i munnen.

MEN – när hon har överskottsenergi – då är hon inte fullt lika lydig även om hon inte blir okontrollerbar. Hon blir tittig, spänd, busig och alla reaktioner blir tio gånger större så blir hon rädd för eller ”upprymd” över någonting blir reaktionen med andra ord ganska kraftig. Då kan det vara skönt med någonting mer än ett vanligt bett – men som ändå är mjukt och snällt mot munnen. Vanliga stålbett blir ju faktiskt ganska elaka i munnen om man råkar bli hängandes, rycka och så vidare som det ju faktiskt kan bli om hästen busar, bråkar eller blir rädd för någonting. Därför tycker jag att Nathe-bettet skulle vara perfekt till Alice eftersom mundelen är så mjuk, men att bettet ändå har hävstång så den ”säger till” på fler ställen än bara munnen.

Sist jag red ut (med Sara i söndags) så provade jag mitt Happy mouth (eller om det är ett Apple mouth? Sak samma ni vet vilket jag menar.) och det fungerade ganska bra. Men, det jag tycker är bra med Nathe-betten är att de är mjukare vilket för det första gör att eventuella bitmärken inte blir så hårda/skarpa/sträva och för det andra gör dem mer flexibla/inte så stela i munnen = snällare mot en känslig mun. De är dessutom smalare i mittpartiet där tungan är. Helst hade jag givetvis sett att hela bettet var tunnare – även där de ligger an mot lanerna. Men de är faktiskt inte jättetjocka, även om de hade ”haft råd” att vara snäppet smalare enligt mig.

Frågan är dock om jag kan rättfärdiga att lägga så mycket – på ett BETT? Jag tänker givetvis inte köpa ett nytt, det blir alldeles för mycket pengar tycker jag. Men, jag har sett att det då och då dyker upp begagnade som ändå kan vara i bra skick (en del i nyskick) som ligger runt 1000-lappen. Helt klar billigare än nypris, men fortfarande mycket pengar för ett bett…

(Hahah – vad många ord och uttryck det blev där jag använder citationstecken!)

Hagskydd

Eftersom Alice har börjat sparka och trampa sig själv igen har jag fått ta det tråkiga beslutet att börja med skydd i hagen igen. De bästa skydden att ha i hagen som jag hittills provat är Hööks terrängskydd. Bakskydden jag har nu har jag dock inte haft förut – hade frambensskydden runtom förra vintern då bakskydden var alltför dyra och frambensskydden passar bra även i bak. Men, nu hade ju Hööks REA på skydden så då passade jag på för det är ju bättre med så höga bakskydd som möjligt då hon sparkar sig även högt upp på benet. Så här ser hon ut i hagen just nu:


Bootsen jag har i bak är storlek Large. Det är nätt och jämnt att de kan sitta på bakhovarna (som ju är lite mindre än framhovarna), men förhoppningsvis kommer de att skydda kronan och framförallt kronranden tillräckligt.

Ledsen över mitt fina täcke…

Plockade upp mitt fina Horse Guard täcke som jag skulle ha på Alice under promenaden idag (hon fryser som hejsan utan nu när hon är nyklippt) och fick syn på att det har stora missfärgningsfläckar… Blev lite ledsen när jag fick syn på det eftersom det är ett väldigt dyrt täcke och jag har bara använt det två gånger förut. Jag vet inte hur de har uppstått och har ingen aning om ifall det går att göra någonting åt dem. Jag tror knappt det. Jag får nog stå ut med att det ser ut så nu. Synd på ett så fint, dyrt täcke i annars nyskick…
Här kan ni se fläckarna (det som är lila-rosa) och även en del av den ojämna klippningen som jag nämnde i inlägget om klippningen.

Utvärdering: Protector damasker

Jag vill tipsa om Protector damasker med teddyfodring. Riktigt tjocka, mjuka och ändå stadiga skydd som verkar vara av bra kvalitet. Mina har i alla fall hållit sig i bra skick – har inte gått sönder eller blivit fula av användning eller tvätt. Efter tvätt kan visserligen teddyfodringen se lite ”knottrig” ut, eller vad man ska kalla det. Men borsta bara ut det med en karda (eller piggborste, men karda ger bäst resultat) så ser det nästan nytt ut igen!

Är ni sugna på sådana kan ni ju passa på nu för Smeagårdens Hästshop har REA på dem just nu så de kostar bara 149,- paret. Jag önskar att de hade funnits i XL så att jag hade kunnat ha lite längre/högre skydd i bak. Det fungerar med L, men hade velat ha dem några centimeter längre/högre.

De finns i färgerna (färg på skydd/färg på teddy):
Vit/Creme, Brun/Creme, Svart/Creme och Svart/Svart.

Utvärdering: HaloRider Pluz

Igår invigde jag en av mina nya hjälmar: en brun HaloRider Pluz som jag köpte till 60% REA hos Horze. Den kanske ser lite stor ut på, men den är jätteskön och i bra storlek, vikt och material och personligen tycker jag att den är snygg (annars hade jag väl inte köpt den, antar jag), men vet att många andra hatar denna modell av hjälm. Det enda minuset som jag ger den så här långt är att hakbandet är av blå nylon. Hade varit mycket snyggare med svart eller brunt. Men, fördelarna väger över den lilla detaljen så tummen upp så här långt! Hoppas den håller länge nu och att jag inte tappar den i golvet eller åker av och slår i marken med den.
Hahah – gillar den här bilden. Nog för att Alice har ett stort huvud, men här ser hennes huvud supergigantiskt ut!

Appropå att växa ur saker…

Jag skrev ju igår att Alice har vuxit ur en hel del saker och att en del av min utrustning nätt och jämnt går att använda på henne. Jag glömde detta: mitt hackamore har blivit för kort över nosdelen! Inga problem, tänkte jag. Det är ju ställbart (alltså både nosdelen och kindkedjan), men när jag tog bort nosluddet så såg jag att det redan var maxat…

Vad ska jag göra nu då? OK, kan väl ha det som det är, men sidostyckena hamnar ju så tokigt över kindbenet och det är ju inte direkt bekvämt för en häst. Så, jag funderar på om jag ska göra en egentillverkad nosdel, helt enkelt. Antingen det, använda som det är eller sälja.