Motion – enligt mina hästar

Så här ska ett motionspass läggas upp enligt mina hästar:

Från noll till hundra på en sekund. Växla mellan trav och galopp. Lägg till bockningar och skenrusningar. Kör på för fullt tills det börjar bli för jobbigt – då kan du stanna. Dags för godis, mat och hage.

Det där med fram- och avskrittning verkar de tycka är fullkomligt onödigt – någonting som Alice demonstrerade alltför väl idag. Ni skulle ha sett henne i början på passet: bockning efter bockning varvat med galopprusningar och trav där hon visade upp sig som om hon vore en arab på utställning. Busunge!

Det var först när hon började lugna ner sig lite som jag vågade plocka fram mobilen och knäppa några kort.

Glad och busig Dingo

Efter lite mer än två veckors vila så fick Dingo äntligen göra någonting. Det blev en longeringspromenad och han var så taggad att första varvet mestadels bestod av trav, lite galopp (rusande kanske vore en mer korrekt beskrivning) och brallande. Andra varvet fick jag honom faktiskt att skritta. Hahah – knashäst!

Missade en fin dag

En hel, vacker dag gick mig förbi idag på grund av migrän… Även när migränen inte var som värst så hade jag ändå kraftig huvudvärk och yrselattacker. Givetvis var jag även jättetrött… Jag hoppas att jag mår bättre imorgon.

Tröttis

Hängig och trött Dingo

Jag spenderade ungefär en timme med att hålla Dingo i rörelse genom att först leda honom och därefter driva runt honom i hagen i alla gångarter då han var väldigt hängig, ville ligga ner mycket och hade tappat aptiten helt och hållet. Ingen feber, dock. Kanske ställde kortisonsprutan till med någonting så att magen började krångla?

Hur som helst så är han OK nu. Aptiten är tillbaka och den glada, pigga, goa Dingo är sig själv igen. Jag har gått ut med jämna mellanrum hela kvällen för att kontrollera att han är fortsatt OK och det är han – så här långt i alla fall. Lilla plutten.

En liten trött gullunge.

Goda nyheter om Dingo!

Idag var jag och Mickan med Dingo på återbesök. Jag har varit väldigt nervös inför detta besök då jag har inbillat mig att han har varit sämre och har då givetvis gått och nojat över det och på sätt och vis förberett mig för dåliga nyheter. Kanske ska jag göra så varje gång för jag fick GODA nyheter istället!

Nick tyckte att Dingo var mindre halt nu än sist han såg honom och röntgenbilderna visade att det helt klart går åt rätt håll! Tjohoo! Så nu är det bara att köra på som vi har gjort de senaste månaderna (lätt arbete om han känns fräsch) och invänta ett nytt återbesök för att följa utvecklingen. Så, alla ni som har hållit tummar, tår, tassar och hovar för lille Dingo får gärna fortsätta med det så att det får fortsätta gå åt rätt håll och givetvis till sist bli helt ihopvuxet = smärtfritt. Heja Dingo!

Tack underbara Mickan för hjälpen idag!

Äntligen AR-träning!!!

Äntligen, äntligen, äntligen!!! Efter fem år av att ha velat träna Akademisk ridkonst så hade jag idag min allra första lektion! På Alice till råga på allt! SÅ roligt! Alice skötte sig jättebra och verkade tycka att det var både roligt och skönt att få göra någonting, vilket gjorde det hela ännu roligare. Tränaren Therese verkade tycka väldigt bra om Alice! Det blev till och med lite arbete i TRAV! Och Alice var precis lika härlig att rida som alltid!

Jobbar med böjning och öppna. Den framdragna ytterskänkeln beror på att jag ville vara extra tydlig så här i början när både hon och jag legat av oss en del.

Dagens utrustning var ett av mina absoluta favoritträns (DET HÄR – dock har jag ett finare pannband på nu. Ska fixa bättre bild.) som är ett Capriole med bred, mjuk nosgrimma med champagnefärgat foder och ett svängt pannband med dubbla rader champagnefärgade swarovskistenar (köpt på Skara Hästsport) samt ett Nathebett. Jag vet inte märket på schabraket, men benskydden är Showmaster och fårskinnspaden är köpt på Ge-Kås. Sadeln är en Arabian Ellipse med Prestige stigläder, Sprenger stigbyglar och Eric le Tixerant sadelgjord.

Jag började med att leda runt Alice så att hon skulle vara ordentligt lugn innan jag satt upp på henne. Detta var ju trots allt bara tredje gången på ett år som jag skulle rida henne (Hihi – Therese & jag går i takt).

Sedan var det dags för uppsittning och det gick bra!

Nöjd och avslappnad stumpa med överlycklig ryttare!

Alltid lika kul med en ny bal

Igår så var det dags att ställa in en ny halmbal i stallet. Det spelar ingen roll om det är hö, hösilage eller (som i det här fallet) bara halm, hästarna tycker att det är lika roligt, spännande och gott med en ny bal – varje gång!

Dingo är ju för rolig. Han ska alltid ha det som Dacke äter (och dricker)!

Sedan skiftas fokus till den nya balen istället.

Dacke blir frustrerad över att han inte når balen. Dingo är desto gladare!

Lille Gizmoponken var självklart med i stallet, men strikt hållen undan traktorn!

Hahah – så här fin blev Dackebus när jag kastade in halm till honom och han vägrade att flytta på sig.

Nom, nom, nom…

REA-shopping

Idag var jag på Skara Hästsport som hade 20% rabatt på allt utom redan nedsatta varor. Jag hade kunnat plocka på mig både det ena och det andra, men det hade jag ju självklart inte råd med.

Det blev ett John Whitaker hunterträns som jag får i julklapp av Heidi och Magnus! Tack! Hittade även ett smalt pannband med ljusblå swarovskistenar och ett med svart strass och knapp för att lätt kunna sätta på och ta av det. Två par Horse Guard-boots i turkos och mörkrosa (färgerna kommer dock inte till sin rätt på bilden) samt tre kilo hästgodis fick också åka med hem.

Lättare klättring och kliv över stock stod på Alices schema

Idag blev det longeringspromenad för Alice i stora hagen som ju är kuperad och därmed erbjuder bra möjligheter för klättring. Hon försökte titt som tätt att äta, men lyssnade ändå bra när jag sa till henne. Hon var överhuvudtaget väldigt snäll, lugn och duktig idag trots att hon har stått några dagar. Duktig tös!

Jobbar på fint i backen. Hon är utrustad med ”superman-täcket” (som jag kallar det) som är köpt på Börjes, Bucas kapson och Horze superlätta luddskydd.

Kliver över stocken. Det är, liksom klättring, bra träning för i princip hela kroppen.

Mulet och kallt, men roligt att rida!

Brrrr – vad kallt det är idag! Mulet och ruggigt med kalla vindar. Men, vi gav oss ut på tur med våra goa hästar. Stackars Alice blev dock ensam kvar. Vi red ner till banorna där jag tränade på att få Dingo att gå nära staketet och ut ordentligt i hörnen samt att han inte ska bry sig om vad andra gör utan att han ska lyssna på mig och gå dit jag vill. Han var JÄTTEDUKTIG!!! SÅ redig liten pojk. Han är så go, lille Dingo. Snälla, håll alla era tummar och tår att han får bli smärtfri från sin spatt så att han kan fungera som ridhäst, eller rättare sagt så att han får leva ett bra liv. Blir han inte smärtfri så måste han ju tyvärr tas bort och det vill jag ju absolut INTE… Så, som sagt, håll tummar och tår.

Hihih – kolla in Sara!

Som ni ser så gick dagens outfit i rött.

Hihih – Till och med Dacke fånar sig (kolla tungan)!

Angelica byltade på sig med halsduk i kylan.

Lillplutten hade detta träns tillverkat i England, men vet tyvärr inte märket. Det är svart med vinröda detaljer. Jag red i hans dressyrsadel idag – en Stübben Tristan. Jag vet inte märket på schabraket. Lindorna är köpta på Börjes. Reflexridtäcket är ett Jacson.

Mina fina hästar! Åh, som jag älskar dem. Vad liten Alice ser ut att vara på denna bild bara för att hon står lägre ner än Dingo.

Ridtur i det fina höstvädret

Idag blev det en skogstur på Dingo i det fina höstvädret. Med oss hade vi Angelica och Olle. Det var mysigt och roligt bortsett från åtta älgloppor. Bläää!

Som ni ser så gick temat i gult! Schabraket är ett Gold Medal och tränset är Silverline of Sweden. Bettet är Jacson. Lindorna vet jag inte.

Filur!

Söting!

Trött, eller är solljuset jobbigt? Hihih!

Min fine springare!

Angelica ~ glad och busig, som vanligt! Heheh…


Fint i skogen.

Söta Olle!

Hahah!

Positiv Dingo.

Glad, busig & äntligen REN Alice

Det var ju inte så varmt idag, men det fick vara varmt nog för att bada Alice. Elakt – jag vet – men hon var i desperat behov av ett bad. Hon var helt grå över hela kroppen och det gick inte att borsta bort för hon har redan fått en så tät päls att man inte kommer åt det som är närmast kroppen. Det var till och med nästan omöjligt att komma igenom hela pälsen in till huden med vattnet. När jag började duscha henne så rann vattnet bara av som på en älg! Jag fick spola jättelänge för att hon skulle bli helblöt över hela kroppen.

Hon frös faktiskt inte förrän jag ställde henne på stallgången för att schamponera henne. Halvvägs in i schamponeringen så började hon frysa rejält, stackarn. Jag skyndade givetvis på så gott jag kunde och jobbade uppifrån och ner så att jag kunde slänga på en tjock ullfilt innan jag fortsatte med mage, ben, man och svans. Efter avspolning, svettskrapa, handduk och borste så slängde jag på ett ulltäcke och ett fleecetäcke med hals och sedan löslongerade jag henne så att hon fick röra sig varm och torr.

Hon fick skritta mycket, men sedan fick hon faktiskt springa lite idag igen och det gjorde hon så gärna! Det blev – föga förvånande – en del bus även denna gång. Jag är så glad över att det inte verkar som om att benet tar skada av hennes skengalopper och bockningar! Inspänningstyglarna hade hon bara för att hon inte skulle kunna beta. Ifall någon undrar.