Feelgood Miniatures

Grabbarna jobbade på riktigt flitigt idag så nu är taket över uteboxarnas öppningar klart och det blev jättebra! Nu är det bara plåtskoning samt målning kvar så är det helt färdigt utvändigt!

På väg till Karlskrona gjorde vi ett stopp på Börjes. Där hittade jag en ”magkudde” i mjuk latex och len insida. Tänkte den skulle vara bra till Alice som är lite känslig om sin mage. Troligtvis har hon blivit känslig på grund av att hon varit väldigt rund så länge och även om jag har långa gjordar med resår så har det ändå varit lite av en kamp att ens komma till första hålet vid sadling. Att hon spänner ut sig har ju gjort det hela värre (därför som man knappt kommer till första hålet). Så nu har jag inhandlat både gjordförlängare och den här mjuka ”magkudden”. Så jag hoppas ju givetvis på att hon kommer tycka att sadlingarna blir lite behagligare framöver.

Varför de valt att ha en reflexkant kan jag dock inte riktigt begripa. Hahah! Jag hoppas den är bra! På lappen får de ju (som vanligt) den att låta nästintill fantastisk, men jag nöjer mig med att den gör sadelgjorden åtminstone lite trevligare.

Magnus och jag var iväg ett par dagar till hans mor i Karlskrona. I går var vi dessutom i Ronneby brunnspark där jag hittade Bäckahästen som jag var tvungen att ta mig en ridtur på – hahah!

Men, framöver blir det förhoppningsvis Alice jag sitter på! Dock hoppas jag att kroppen blir bättre, för just nu är den helt värdelös. Har ont nästan överallt och det är framförallt höfterna och knäna som bråkar med mig.

Med Blixten har det tydligen gått bra de första dagarna i hans nya hem, enligt rapporten jag fick från de nya ägarna! Lovisa är väldigt förtjust i sin nya häst och det tror jag det! Han är ju underbar, den fina prinsen! Jag är så glad att jag hittade ett så bra hem till honom och jag hoppas innerligt att det fortsätter att gå bra för dem.

Idag åkte Blixten till sitt nya hem. Han gick igenom besiktningen helt utan anmärkningar och sedan åkte jag med de nya ägarna till hans nya hem som roligt nog bara ligger någon mil bort! Så det är ju inte långt för mig att åka och hälsa på om jag får Blixten-abstinens. Jag är jätteledsen över att behöva sälja min fina prins, men samtidigt glad att jag hittade ett så bra hem till honom! Han verkar klicka väldigt bra med sin nya ägare Lovisa och fann sig direkt i sin nya miljö, precis som om det var självklart att han skulle vara där. Han var helt cool! Jag önskar verkligen Lovisa all lycka till med underbare Blixten och hoppas de kommer ha många fina år tillsammans!

Med Blixten borta var det dags att släppa in Alice i hagen och den andra boxen (som hon ska ha som ligghall). Vi är ju fortfarande inte helt klara med detaljarbetet samt utskjutstaket, men boxarna är ju brukbara i alla fall. Detta innebar även att hon och Olle skulle få hälsa på varandra för första gången. Det blev en hel del tjut från Alices sida, men hon verkade tycka det var jättekul och mysigt att kunna kliva in i ett krypin med en kompis bredvid! Här nedan följer en liten bildserie:

Idag fortsatte byggandet och oj, vad jobbigt det är att jobba i solen och så var det självklart vindstilla just där vi var också! Men, det är samtidigt väldigt roligt eftersom man ser att det går framåt och vad bra det blir! Jag är verkligen jättenöjd med allt vi åstadkommit!

Idag jobbade vi på utskjutstaket ovanför öppningarna till boxarna och det blev i det närmaste färdigt, nu ska ”bara” plåten på också! Även det kommer säkert ta tid, allting tar alltid längre tid än man tror. Men, det får det vara värt. På bilden nedan syns ”skelettet” till utskjutstaket med Olle tittandes fram ur boxen, Blixten utanför och till höger syns ut-/tillbyggnaden som ska bli en liten maskinhall! Magnus och Ulf kom riktigt långt med det bygget idag, väldigt imponerande med tanke på hur besvärligt arbetet var.

Söta Blixten passade på att undersöka traktorgrävaren när den stod i hagen. De är roliga mina hästar, de bryr sig inte ett dugg om traktorer, man får nästan köra på dem för att de ska flytta på sig!

Idag fyller Dackemannen 8 år! Hurra, hurra, hurra, hurraaaa! Hans favoritsätt att fira? SOVA!

Alicebusan har kliat upp nästan alla stygn, men eftersom det gått en vecka ska jag prova om det kan självläka (veterinären sa att det inte var jättefarligt om de lossnade efter en vecka). Svullnaden har trots allt fortsatt att gå ner, men skulle det bli sämre får jag väl helt enkelt ringa efter veterinären igen.

Hon har vilat den första veckan, men idag fick hon röra sig lite på ”banan”. Jag hade tänkt skritt och trav, men Alice hade en helt annan åsikt: full galopp och bocksprång! Jag satt där i mitten och tittade på och tog bilder, hon skötte motionen helt på egen hand.

Sen jobbade vi vidare med detaljerna på uteboxarna, de blir så fina och bra! Jag är verkligen jättenöjd med dem!

Vi fick sällskap av utomjordingen Blixten! Han kanske var där för att övervaka att arbetet gick rätt till?

Stolt över såväl mig själv, men framförallt sötnötan Alice!! Jag kunde tappsko henne helt själv och utan någon form av lugnande. För den som inte vet har Alice varit väldigt besvärlig att sko. Hon tycker att det är väldigt obehagligt och står allt annat än still. Hon har därför sederats vid varje skoningstillfälle så att hovslagaren inte ska få alltför ont i kroppen efter att ha skott henne. Vid senaste skoningen var hon visserligen också sederad, men trots att hon inte var lika kraftigt sederad var hon ovanligt lugn för att vara Alice. En klar förbättring!

För ett par dagar sedan tappade hon en sko och först hittade jag den inte ens, men efter två dagar hittade jag den till slut. Sedan blev den liggande ytterligare ett par dagar då jag haft så ont i kroppen att jag inte skulle klarat en tappskoning. Men, idag gav jag mig i kast med det. Helt ärligt trodde jag inte att det skulle gå! Ingen sedering och ingen hjälp. Bara Alice och jag. Men! Det gick faktiskt jättebra! DUKTIGA stumpan! Så nu sitter alla fyra skor på igen.

Detta var första gången jag tappskodde Alice. Efter min tappskokurs har jag ju tappskott Dacke ett antal gånger (tappat räkningen) och Blixten två gånger, men detta var riktigt spännande eftersom jag inte visste om det skulle gå överhuvudtaget. Så är riktigt glad att det gick så bra!

I övrigt går det fortsatt ganska bra med Alices sparkskada. Den enda svullnad som finns kvar nu är lite vid/kring själva såret och det är ju inte så konstigt. Det kunde dessutom bli så att hon alltid kommer att ha en bula där, enligt veterinären. Det enda minuset just nu är att ett av stygnen släppt (hon har säkert kliat sig mot benet) och att såret vätskar sig. Det blir ju inte direkt bättre av flugorna och inte kan jag sätta på något flugmedel på såret heller… eller en huva… Suck. Jag hoppas att det läker som det ska trots detta. Försökte ta en bild, men fick bara ett helt gäng dåliga! Får försöka imorgon igen.

Idag flyttade min tredje inackordering hit: Angelica med sin Generalen (kallas Olle). Olle håller på att återhämta sig efter ett fånganfall så för en tid framöver kommer han att stå på boxvila i en av uteboxarna, men längre fram när han ska ut i hage kommer han att gå tillsammans med Alice. Tills dess kommer de att ha gott om tid på sig att bekanta sig med en boxvägg mellan sig eftersom Alice kommer ha sin utebox som en ligghall (dvs kunna gå in och ut som hon vill). Det blir nog jättebra, hoppas vi!

”Stallet” blev verkligen bra! Jag är så glad för dem. Och det verkar som Olle gillar det också!

En annan kul sak: Alice svullnad på nosryggen har gått ner helt och hållet! Även svullnaden kring såret har minskat. Jätteskönt! Såret vätskar sig en del, men det är ju normalt och trots att flugorna irriterar såret så verkar det ändå läka ganska bra.

Idag blev det klart att Blixten nu är tingad (handpenning betald). Efter köparnas semester kommer han att besiktigas och går han igenom (vilket jag hoppas – och tror – att han gör) så åker han samma dag. Jättetråkigt att jag måste sälja honom, men nu känns det faktiskt riktigt bra eftersom det känns som om jag hittat ett jättebra hem till honom!

Fick även mitt fräcka, gröna gummibett som jag ropade hem på Tradera förra veckan. Hihi – det blev riktigt bra ihop med mitt gröna pannband (eller ja pannband med dubbla rader av gröna swarovskistenar). Tyvärr visas inte pannbandet fullt så grönt som det är i verkligheten (antar att det beror på blixten?), men så här blev det i alla fall.

Pappa, Ulf och Magnus samt jag jobbade på riktigt bra idag och faktum är att nu är boxarna i princip klara! De är fullt användbara i alla fall. Sånt som är kvar att göra är utskjutstak ovanför öppningarna och förmodligen kommer vi även att förstärka väggarna med skivor så det blir extra sparktåligt samt plåtsko lite här och där så att de där bävrarna inte käkar upp allt! Men som sagt är de åtminstone klara att använda! Så kul! Och riktigt bra blev det också!

Och med Alice går det bättre! Svullnaden har fortsatt att vandra nedåt nosryggen, men gått ner väldigt mycket! Oerhört skönt! Och fortsatt ingen feber eller nedsatt allmäntillstånd, så detta går nog bra – förhoppningsvis!

Jag har nu en köpare på Blixten, men innan de meddelade att de vill köpa honom hade jag lovat en annan tjej att komma och provrida så det blev av idag. Återigen testade Blixten genom att tjafsa lite grann i munnen och att agera lite latmask, men det gick ändå bra. Han gör ju inget dumt, bara fånar sig och testar – heheh. Så nu får vi se ifall det blir två som vill köpa honom eller hur det blir. Har även fler på kö att komma och provrida ifall det trots allt inte skulle bli någon affär med någon av dem. Han är populär just nu, min prins!

Vidare blev det idag bestämt att jag hittat min tredje inackordering! Även hon en trevlig tjej som jag känner sedan tidigare och vet att jag gillar. Angelica och hennes fina häst Generalen (Olle) kommer hit imorgon! VARMT VÄLKOMNA!

Idag fortsatte pappa och jag med uteboxarna. Idag gav vi oss i kast med att göra slutarbetet på box nummer ett och ta upp en öppning/dörr för box nummer två och blev faktiskt mer eller mindre helt klara med det! Där det förut var en helt vanlig väg satte vi dit en ram/dörrkarm och tog sedan upp väggen, gjorde en dörr satte gångjärn och boxlås. Det är en del estetiskt småfix kvar, men snart är boxen i alla fall i bruksskick! Allt tar ju sin lilla tid, men det kändes ändå som vi hann med riktigt mycket på de timmar vi jobbade på. Magnus var med en stund också innan han behövde dra iväg på annat ärende.

Med Alice går det både bra och dåligt. På den bra sidan så är hon pigg och glad trots skadan och att hon får gå ensam i en ganska tråkig hage, hon har dessutom varit feberfri hela tiden – vilket är jättebra! På den dåliga sidan har svullnaden ökat utmed nosryggen… Igår hade hon fått en extra bula en bit nedanför såret och idag hade den bulan spridit sig nedåt nosryggen. Enilgt veterinären skulle jag inte oroa mig nämnvärt så länge hon inte blir allmänpåverkad med feber, men jag kan ändå inte riktigt låta bli att bli orolig nu när svullnaden fortsatt att sprida sig? Jag hoppas hon blir bra snart…

Idag fick jag och Magnus hjälp av våra respektive fäder med att börja bygga uteboxarna till hästarna. Det var en del som skulle röjas undan, glömde ta kort hur det såg ut innan när precis allt stod där, men här syns i alla fall veden som skulle flyttas på. Är dock mer än det ser ut som på bild så det tog riktigt lång tid och var bra jobbigt!

Jag flyttade på nästan all ved förutom en del som jag fick hjälp med av pappa. Men det var i alla fall min huvudsakliga uppgift förutom att vara byggchef – heheh – och hjälpreda till pappa. Grabbarna gjorde själva byggarbetet. Pappa tog upp en öppning samt gjorde en dörr nedanför fönstret i den befintliga boxen och Magnus och hans pappa Ulf gjorde boxfronten till den nya boxen.

Allt gick dock inte som det skulle. Magnus använde traktorgrävaren för att rätta till plintarna som håller uppe ytterväggarna på byggnaden (de hade börjat skeva på grund av tjäle) och när han var klar så kom han inte därifrån! På grund av det kraftiga regn som kommit hade det uppgrävda området (som är tänkt till tillbygget) blivit alldeles genomsurt så han fullkomligt grävde ner sig. Men, med lite assistans kom han till slut loss.

Det var en lång arbetsdag, men rolig! Vi är inte färdiga, men kommit en bra bit på vägen i alla fall! Nu återstår det att se vad min kropp tyckte om detta, bäckenet/korsbenet har klagat en del och även höfterna, men ryggen kändes förvånansvärt bra!

När jag på eftermiddagen idag skulle ta in Alice från hagen gjorde jag en mindre kul upptäckt:

Hon hade ett ganska stort, gapande, blödande sår i pannan! Hon måste ha blivit sparkad av Blixten för jag kan inte tänka mig att hon lyckats med detta på något annat vis. Men, lika glad för det var hon!

Ringde först Husaby hästklinik som jag varit väldigt nöjd med, men de hade så mycket att göra att de hänvisade mig till distriktsveterinärerna. Detta gjorde mig väldigt besviken eftersom jag ofta blir missnöjd med dem, men vad gör man? Så, jag ringde ut distriktarna och fick till min stora glädje en yngre förmåga som var väldigt intresserad, noggrann och duktig. Skönt! Här nedan två bilder på såret efter rengöring, innan han började sy ihop det.

Här nedan kan man skymta skallbenet (det vita i såret), men drog man isär flikarna lite lätt så var det väldigt tydligt. Stackars hjärtat…

Efter det var det dags att sy igen det…

Och sen fick jag göra en liten egen hage till Alice så att hon inte går med någon eller något (exempelvis träd) som kan störa läkningen.

Nej, det var ingen rolig dag alls. Men, jag får väl vara glad att det inte var värre. Det var inte många dagar sedan som hon fick en sparkskada ovanför carpus/framknät på insidan av vänster framben och nu i huvudet! Kommer inte att ha henne och Blixten ihop längre utan de får gå separerade tills Blixten blir såld. Jobbigt att de inte funkar ihop längre, förstår inte varför det blev så när de var så otroligt goda vänner från början? Det har ju dessutom varit lugnt i ungefär en och en halv vecka fram tills för ett par dagar sedan då det börjades med bråkandet igen. Men som sagt, nu får det vara. Nu får de gå själva, helt enkelt.

Igår var det ett helt OK ”hästmotioneringsväder” med mulet och blåst så jag högg tag i Alice och skulle ut och longera i stora hagen som är kullig/backig och har upp-/nerhoppet – den perfekta hagen att träna styrka och kondition i! Vad händer då? Jo, jag hinner inte mer än börja longera så blir det solsken, varmt, avtagande blåst och en svärm av blinningar kom från ingenstans och anföll oss! Suck. Men, jag ville ändå köra på så gott det gick för hon behövde röra på sig då hon stått lite för många dagar. Stackars Alice blir ju dock precis tokig av blinningar så hon kunde ju inte skritta alls så hela passet blev i trav och galopp – med andra ord: väldigt intensivt. Stackars stumpan, men det var bra träning i alla fall. Nedan en bild från gårdagen, fler kommer att laddas upp i galleriet inom kort.

Idag började det också lovande, mulet och blåsigt men ändå hyfsat varmt. Jättebra eftersom det skulle komma folk och provrida Blixten. Vad händer lagom till att de kommer? Jo, det börjar förstås spöregna och regnar precis hela provridningen! Inte så värst kul för tjejen, oss som stod på marken och inte så jättekul för Blixten heller. Och inte stackars sadeln heller! Den fick nästan lika mycket kärlek som Blixten efter ridningen för att återhämta sig – hahah!

Blixten skötte sig jättefint i alla fall, förutom att han var väldigt lat i början på passet. Lat? Skrev jag rätt? Jo, det gjorde jag nog! Hahah, jag har insett att han är busig på det viset: han testar nya ryttare genom att bli lat! Men, det lossnar sedan när man ridit igång honom ordentligt och inte låter honom komma undan med det. Haha, min busiga prins!

En liten kul sak jag precis lade märke till är att antal besökande på hemsidan har nu spräckt 11000-gränsen! Häftigt! Det är alltså unika IP-adresser, inte totalt antal besök! Det vill säga: en IP-adress räknas endast en gång så det är över 11000 IP-adresser som besökt sidan. Riktigt häftigt, tycker jag! Tack för alla besök!

Migrän, halsont och en inflammation i ryggen. Men, idag blev det ridning ändå!! Blev lite ridning på Blixten trots allt eftersom jag hade en provridning inbokad imorgon och han hade stått i två dagar (på grund av migränen, detta är tredje dagen – det får ta och släppa nu tycker jag!). Fick sedan veta att de inte kommer så jag hade ju kunnat vila idag om de meddelat tidigare! Men, det var så roligt att rida så det fick väl väga upp det hela!

Så här såg vi ut för dagen – visst matchar vi fint? Heheh…