Hur klantig får man bli? Snubblade idag igen när jag longerade Blixten, som tur är ramlade jag inte helt omkull som sist så jag tappade honom inte som jag gjorde med Alice.

Hur som helst! Longerade bägge hästarna idag och det gick rätt så bra. Alice var lite småtokig och rusade gärna runt lite väl fort emellanåt, speciellt med tanke på underlaget. Men, hon lugnade sig till slut.

Med Blixten jobbar jag tvärtemot Alice – det vill säga jobbar mycket med galoppen. Alice har ju lätt för galoppen och där vill jag istället lägga fokus på avslappning i traven, medan Blixten är lite svag i kroppen för tillfället och travar hellre än galopperar. Försöker få honom att galoppera i ett ganska friskt tempo för att lätta på spänningar och ”öppna upp lederna”. Jobbigt, tyckte Blixten, men gick bra på slutet!

Videon från när jag jobbar Alice i trav är nu klar och uppladdad och finns att beskåda i mitt videogalleri (min YouTube-kanal) som du hittar till via hemsidan.

Hon blir väldigt lätt spänd och överambitiös (hon tror inte på att det kan vara så enkelt som att gå rakt fram eller på ett runt spår) så minsta lilla att jag sitter lite snett eller tar lite för mycket i någon tygel eller kommer åt lite för mycket med någon skänkel så tror hon att jag vill något.

Så det jag jobbar med är att få henne att slappna av och vila på steget så hon inte blir så trippig som hon blir när hon spänner sig, samt att jag leker lite med små skillnader i takt och tempo och framförallt att jag jobbar med mig själv så att jag blir så stabil som möjligt.

Hm… tror dessutom att jag ridit för mycket med säkerhetsväst den senaste tiden – mina ”hoppryttararmbågar” har kommit tillbaka…