Idag hade vi ut en ”hästtandläkare” till alla hästarna. Det mesta gick bra med alla hästarna bortsett från när han skulle försöka ta bort Abbes vargtänder. Det gick INTE! Raspningen gick hyfsat, men som sagt så drog Abbe gränsen vid att dra ut vargtänder…

Det slutade med att vi fick ge upp och vänta tills de antingen lossnar av sig själva, prova igen nästa gång eller ta ut/åka till veterinär som kan ge honom lugnande.

Stackars Abbe. Inget jättekul första tandläkarbesök… Men, han verkade förlåta oss ganska fort, trots allt! Underbara häst!

Grabbarna verkar trivas i varandras sällskap! Jag hoppas att det går lika bra när det blir dags att släppa ihop dem. Det är skönt att se att Abbe är tillräckligt trygg i sitt nya hem för att kunna lägga sig ner i hagen – precis intill den ganska hårt trafikerade vägen dessutom!

Åh, så härligt att få goda nyheter för omväxlings skull när man har varit hos veterinären! Jag var nämligen på återbesök med Dingo idag för att röntga hoven (för hovbensfrakturen) och hasen (för spatten).

Hovbensfrakturen är helt läkt och glidlederna i hasen har vuxit samman mycket mer än vad de hade gjort sist vi röntgade! Det är visserligen fortfarande en liten del som inte är helt sammanvuxet och det är därför som han haltar i trav, men han är åtminstone haltfri i skritt. Han fick en kortisonspruta och förhoppningsvis lugnar den inflammationen och smärtan så pass att han inte känner av det så tydligt.

I och med att spatthästar mår bäst av rörelse så tyckte Nick att jag skulle sätta igång honom nu. Jag hade ju annars tänkt att ge honom ett helt års vila – och därmed inte sätta igång honom förrän i slutet på augusti/början på september – men kommer att börja skritta honom nu istället. Det kommer han säkert att uppskatta! Dingo gillar ju att arbeta.

Så här ser Dingos has ut nu:

För ett tag sedan var jag hos min vän Camilla som driver Stuteri Wish för att kolla på hennes urläckra welsh cob-hingst Linner Hedwr. Jag hade nämligen mer eller mindre bestämt mig för att betäcka Alice med honom.

Det besöket resulterade i att jag nu istället har köpt den tvåårige hingsten Wish Airborn H som har Linner Hedwr som pappa! Det blir dessutom ”Abbe”, som jag kallar honom, som får äran att bli Alices ”make”!

Jag kommer dessutom att lösa hingstlicens för honom och han blir då tillgänglig för avel för friska ston av alla raser så länge stoet är av lämplig storlek. Jag har dock inte bestämt när han blir tillgänglig för ”allmänheten”, så att säga.

Abbe har ett härligt temperament, trevliga gångarter och är uppenbart snygg! Jag ser med spänning fram emot att följa denna guldgosses utveckling! Ett av målen är att få honom som godkänd hingst! Vi får se om jag lyckas.

Alice tackade i alla fall för ”sin” födelsedagspresent (han kom ju på hennes tioårsdag)! Hon blev kär – hahah!

Självklart kommer Abbe att få en egen sida på hemsidan, precis som de andra hästarna. Där kommer jag bland annat att skriva mer om hans stam.

Några ord som jag vill att ni läser och respekterar…

Det finns säkert de som tycker att jag är galen, eller har diverse åsikter om både det ena och det andra. Till er vill jag bara säga att det är MITT liv, MITT val. JAG är glad och tog inte detta beslut lättvindigt, utan tog tid på mig och försökte tänka igenom allting noggrant.

Jag spenderade mycket tid åt att ta reda på så mycket som möjligt om såväl Abbe som hur det fungerar att vara hingsthållare och så vidare. Fråga Magnus eller Camilla. De vet hur noga jag har tänkt igenom detta.

Vad jag vill ha sagt är kort och gott detta: Har du ingenting snällt att säga så säg ingenting alls! Låt mig glädjas över min jättefina häst.

Tack, snälla Camilla, för att jag fick köpa underbara Abbe!

Hipp hurra för bästa, finaste Alice som fyller tio år idag! Tio år… Tycker inte att det känns som om att det var så länge sedan som hon föddes!

Hipp hurra för bäste, lille Dingo som fyller sju år idag!!!

En av mina (många) drömmar gick i uppfyllelse idag! Jag fick nämligen klappa och hålla i en uggleunge! Jag är helt salig! Kanske inte alla som vet, men det är inte bara hästar och hundar som ryms i mitt hjärta. Ugglor är en annan av mina många favoriter!

Tack igen, Karin (Saras mamma), för att jag fick följa med på dagens ringmärkning. Detta kan jag leva på länge, men ser ändå redan fram emot nästa gång!