För att slippa gå och rida på vägen (som är ganska trafikerad och många kör för fort) gjorde Magnus (och jag) en liten grusad stig genom vår lilla dunge för att komma åt skogsvägarna utan att behöva vistas på vägen.
Nu när både jag och Angelica kör mer än vad vi rider så har vi tvingats ut på vägen ändå, eftersom stigen har varit lite för smal.
Men! Inte längre! Idag har nämligen Magnus och Angelicas man Krille varit snälla och grävt bort stubbar, sten, sly och träd för att bredda stigen till en lämplig körväg!
Tack grabbar! Ni är bäst!!!
Finemang!