Eftersom jag inte har någonting nytt att visa så tänkte jag visa en liten serie av videos som visar vad jag och Alice gjorde förra vintern med början på nyårsafton 31 december 2010 och fram till den 8 mars. Detta är del 5 av 8! Du kan ändra så att videon går att se upp till 720p (HD) genom att hålla muspekaren över ”hjulet”. Om videon hackar så kan du välja att se den på YouTube genom att klicka på YouTube-ikonen.
Eftersom jag inte har någonting nytt att visa så tänkte jag visa en liten serie av videos som visar vad jag och Alice gjorde förra vintern med början på nyårsafton 31 december 2010 och fram till den 8 mars. Detta är del 4 av 8! Du kan ändra så att videon går att se upp till 720p (HD) genom att hålla muspekaren över ”hjulet”. Om videon hackar så kan du välja att se den på YouTube genom att klicka på YouTube-ikonen.
Eftersom jag inte har någonting nytt att visa så tänkte jag visa en liten serie av videos som visar vad jag och Alice gjorde förra vintern med början på nyårsafton 31 december 2010 och fram till den 8 mars. Detta är del 3 av 8! Du kan ändra så att videon går att se upp till 720p (HD) genom att hålla muspekaren över ”hjulet”. Om videon hackar så kan du välja att se den på YouTube genom att klicka på YouTube-ikonen.
Eftersom jag inte har någonting nytt att visa så tänkte jag visa en liten serie av videos som visar vad jag och Alice gjorde förra vintern med början på nyårsafton 31 december 2010 och fram till den 8 mars. Detta är del 2 av 8! Du kan ändra så att videon går att se upp till 720p (HD) genom att hålla muspekaren över ”hjulet”. Om videon hackar så kan du välja att se den på YouTube genom att klicka på YouTube-ikonen.
Eftersom jag inte har någonting nytt att visa så tänkte jag visa en liten serie av videos som visar vad jag och Alice gjorde förra vintern med början på nyårsafton 31 december 2010 och fram till den 8 mars. Detta är del 1 av 8! Du kan ändra så att videon går att se upp till 720p (HD) genom att hålla muspekaren över ”hjulet”. Om videon hackar så kan du välja att se den på YouTube genom att klicka på YouTube-ikonen.
Lagom till att Alice blivit helsnaggad så slår kylan till! Det var ju bra tajmat… Suck. Lite mer än -15 (eller säger mindre än? Jaja, kallare än -15 menar jag i alla fall) var det i morse – hur kallt var det inte i natt då?? Stackars gumman fryser jättemycket så jag har fått bylta på henne och då verkar hon nöjd. Det går inte ens att ta av täcket för att borsta utan jag får vika upp sektioner och skynda mig för hela hästen står och skakar annars. ”Lilla” pluttan då… Men, som sagt. Nu är hon påbyltad med dubbla täcken, halstäcke, benskydd runtom och fri tillgång på hösilage så då verkar hon tycka att det är OK igen.
Fattar inte varför hösilaget alltid ser så brunt ut på bild?? Det är mycket grönare i verkligheten. Jättekonstigt, för man ser ju att Alices täcken är gröna?
Idag provade jag någonting som jag aldrig har gjort förut. Jag gick på promenad med bägge knasbollarna! Vi tog en svängom på fältet i det fina vädret. Jag hade Gizmo i vänsterhanden och Alice i högerhanden. Jag var lite skeptisk för hon var väldigt taggad och lite ”hispig” (hon har stått i tre dagar och är helt nyklippt) när jag skulle ställa upp henne på gårdsplan för fotografering. Jag funderade på att strunta i det, men sedan lugnade hon ner sig så jag ville prova trots allt.
Det gick till största delen bra, men hade tre små tvister med Alice. När vi gick förbi grannens hage så var det en häst där som började ”showa” och det ville Alice hänga på. Jag fick säga till ett par gånger för att hon inte skulle börja bralla. Jag ville verkligen inte att hon skulle börja ”trampa runt”, springa in i Gizmos koppel, trassla in sig och/eller skada Gizmo. Hon lyssnade i alla fall så vi kunde promenera vidare.
Vi kom en bit till och då började Dacke och Tyra härja runt i hagen och det eldade upp henne igen. Vid det här laget hade jag dock – av säkerhetsskäl – dragit kedjan genom munnen så jag hade mer att säga till om. Jag hatar verkligen att sätta en kedja i munnen på hästen! Avskyr det! Men, hon var så laddad och ”explosiv” att jag helt enkelt inte vågade något annat – vare sig för min, Gizmos eller hennes del (kan ju skada sig om hon tar sig lös).
Det blev så en tredje gång också – när vi kom tillbaka och Dacke & Tyra satte igång igen. Jag fick säga till på skarpen flertalet gånger eftersom hon blev så uppspelt av situationen. Hon skulle behöva jobba av sig! Jag hoppas verkligen det snöar ordentligt nu så att det blir tillräckligt med snö så att det går att göra någonting mer än att skritta och trava lite på några få ställen där det ändå nätt och jämnt är tjänligt underlag.
Men, hon var fortfarande lite varm i vänsterbenet från igår, så hade ju inte kunnat jobba henne hårt idag även jag hade kunnat. Får se hur benet är imorgon, är det bra och det är bra underlag så ska jag – om jag orkar – antingen longera lite lätt eller rida ut ett lättare pass i skritt och trav.
Börjar med att be om ursäkt för dåliga bilder, de är tagna med mobilkameran.
Nu är min nallebjörn en häst igen! Klippte henne igår och det fick bli en helklippning den här gången också. Hennes päls växer ju ut så fort och jag har ju varma täcken till henne (samt ridtäcken) så jag ansåg inte att det fanns någon anledning till att spara päls någonstans. Började med att sätta upp manen så att den inte skulle vara i vägen. Hahah – snyggt va?
Här har jag börjat klippa. Det är stor färgskillnad på det klippta och det oklippta. Oklippt är hennes vinterpäls rödbrun, klippt är den riktigt mörk – påminner om hennes far Alcatraz. Bilden visar inte färgerna korrekt, men ni får ett hum om det i alla fall.
Jag brydde mig inte om att klippa snyggt på något vis, skyndade på det hela för jag var trött och frös. Resultatet blev en väldigt fult klippt häst (ojämnt), men jag orkar inte bry mig. Det ser bättre ut på bild än vad det gör i verkligheten.
Ser ju även lite roligt ut med ringarna runt ögonen och den håriga mulen, men jag vägrar klippa bort känselhår så då får det vara så. Vi ska ändå inte till någon tävling eller utställning och som sagt växer ju hennes päls ut så fort att det inte kommer synas så väl efter ett tag.
Nu är hon igång och sparkar på sig själv igen. Igår fick jag rengöra två sår – ett på vardera bakbens insida. Det vänstra var värst och på det benet var hon dessutom varm och svullen. (Pälsen är vågig för hon var lindad precis innan fototillfället)
På högra bakbenet fanns ingen värme, bara lite svullnad och såret är ganska litet. Efter rengöring såg det ut så här:
Förra vintern fick hon ju gå med benskydd och boots runt om för att hon trampade sig och sparkade på sig själv hela tiden. Dels busade hon mycket mer då eftersom hon hade först Dacke och sedan Blixten att gå ihop med och det var ju många busrundor och en del bråk per dag. Dessutom tror jag att den djupa snön förra vintern förvärrade problemet eftersom de måste göra ”större benrörelser”.
Med Olle är det mycket lugnare, så hon håller väl bättre koll på benen då, antar jag. Denna vinter har hon knappt gått med skydd alls. Det var en period där hon fick trampskador i kronränderna (en fram, en bak) och jag tröttnade så hon fick gå med boots runt om. Nu har hon dock gått ”skyddlös” ganska länge – jag vill ju inte ha det om jag inte måste! Men, nu börjar hon ju att skada sig igen så det blir väl till att sätta åtminstone bakskydd på henne. Vill inte att hon ska skada sig något mer, det får räcka nu – tycker jag!
Jag vill börja med att förvarna om att detta blir ett långt inlägg. Och då menar jag riktigt långt!! Är imponerad om ni orkar läsa – haha! Hur som, här kommer uppsatsen om lördagens ridning.
I lördags red jag Alice sent på kvällen. I mörkret. Och glömde pannlampan. Smart. Tur att det är snö ute för annars hade jag fått vända tillbaka till stallet för jag ser verkligen INGENTING i mörker då jag knappt har något mörkerseende (är någonting i ögat som orsakar det, kommer inte ihåg vad det heter för det var snart fyra år sedan som optikern hittade felet).
Det var långt ifrån det bästa ridpass vi haft. Ja, för det första var det ju mörkt, kallt, blåsigt och värdelöst underlag. Sedan började ridturen med att grannens hästar ”ballade ur” precis när vi närmade oss. Jag var helt övertygad om att Alice skulle hänga på ”urballandet”, men hon ryckte bara till lite och stod still och tittade på dem (dock var hon spänd). Red sedan vidare och hon var fortsatt spänd – vilket hon ju kan vara ibland, speciellt när hon inte gått regelbundet, det är mörkt och blåser.
Men, det var även någonting ovanligt ”fel” på henne. Hon gick hela tiden högerställd – även i skritt på fri tygel. Först trodde jag att det var att hon ville ha koll på skogen (som var belägen till höger), att hon kanske hörde rådjur, älgar och så vidare. Men, sedan när jag kortade tyglarna och försökte vänsterställa henne så gick det inte. Hon totalt spjärnade emot, någonting som aldrig hänt förut (vad jag kan minnas i alla fall).
Jag red på hackamore, men det har hon ju fungerat bra på förut. Nu var det någonting som inte var som det skulle och jag funderade på om hon kanske sträckte eller överansträngde högersidan i fredags när jag longerade henne och hon brallade i snön och därmed inte kunde stretcha ut högersidan. Så, jag jobbade på att lossa högersidan och det fungerade bitvis, men så fort hon fick chansen så högerställde hon sig själv.
Jag höll på länge i skritt och trav, med böjda spår, öppna, övergångar, ställning, motställning och så vidare. Till slut tyckte hon att det blev så jobbigt att hon tvärnitade och vägrade röra sig en tum. Jag tog tag i ena tygeln och väntade ut henne, till slut gav hon med sig och rörde på sig igen. Men, sedan när jag krävde ställning så spjärnade hon emot igen och stannade ytterligare en gång och sedan en tredje gång. När jag efter det fick någorlunda resultat (trots att det ändå inte helt bra) så avbröt jag arbetet.
På tillbakavägen – när jag kom fram till staketet på våra hagar – så kom givetvis Dacke i full galopp och ställde sig och stegra och ”hoppa”. Då kom tankarna igen på att ”jaha, nu kommer hon garanterat att balla ur!” Men, hon reagerade bara som hon gjorde i början på passet – ryckte till och stannade. Försökte sedan skritta vidare, men kom inte mer än två skrittsteg innan Dacke satte igång igen och Alice återigen spände sig och stannade.
Sedan samma sak igen två gånger till och efter det satte Dacke av i full galopp till Tyra som stod i andra änden av hagen – i ligghallen. Då hoppades jag på att han inte skulle komma tillbaka och försökte skynda på lite. Men, då hämtade han helt enkelt bara Tyra och sedan kom de bägge två farandes i full fart. Men, återigen så skötte sig Alice jättefint! Stor puss och kram till min älskade ögonsten att hon höll sig på mattan. Hon kunde ju lika gärna satt igång och bralla och skena hon med!
Väl tillbaka i stallet masserade jag henne länge och stretchade henne ordentligt och sedan på med Back on Track-täcket och i går var hon sitt vanliga jag igen! Inga problem med ställning åt något håll, utan mjuk och fin. Jag vet fortfarande inte till hundra procent vad som var felet i lördags, men största delen måste varit en stelhet i högersidan. Men, jag funderar också på om hon även protesterade lite mot hackamoret? I måndags red jag på bett och hon var mjuk och fin. I går red jag med bett och hon var mjuk och fin. Eller, så var det bara en tillfällighet – jag tror ju mest på stelhet för annars borde hon ju spjärnat åt bägge håll. Tycker man ju i alla fall.
På bilderna ser ni förresten lördagens ”outfit” – brunt och beige träns med beige fårskinn och mässingdetaljer, brun sadelgjord med beige fårskinn, beige schabrak med ljusgrönt/khakigrönt (vad i hela världen heter nyansen? Jaja, ni ser ju själva) kantband och guldpasspoal och benskydd i ljusgrönt/khakigrönt med beigeaktig ”fodring”.
Efter att jag tog bilderna insåg jag att det kan ju vara en idé med reflexer, så jag gick in igen och satte på reflexbrösta, reflexridtäcke, benreflexer (bak, i fram når de inte runt skydden) och reflexboots i fram.
Oj, oj, oj. Jag förvarnade ju om långt inlägg! Heder åt dem som orkade sig igenom hela texten.
Alice har vuxit på alla håll och kanter. Jag får spänna ut grimmor, nosgrimmor går nätt och jämnt att spänna, pannbanden måste jag lossa från käkremmen för annars är de för trånga, hovarna kräver boots av XL och XXL, sadelgjordar på 140 är i tajtaste laget (räcker INTE när hon är fet, men funkar när hon är ”som hon ska”), men det är på gränsen och ja… Kolla dessa benskydd som är storlek full/large (bootsen är xfull):
Många saker passar fortfarande, men en del är verkligen på gränsen att jag kan använda och en del inte alls. Fick ju sortera ut flertalet täcken som hon kunde ha i somras, men inte längre kan ha då de blivit för korta och/eller för tajta runt halsen. Hon håller verkligen på att utveckla sin maffiga snart (?) fullvuxna kropp – vilken verkar bli en kopia av både sin mor och far. Måste dessutom klippa henne snart för hon har fått så tjock päls att tränset och grimmorna sitter ännu tajtare. Jag vet, det låter löjligt – men, det är faktiskt sant!
Jag har ont efter gårdagens ridning (som jag ju fortfarande inte skrivit om), men vill inte slösa bort en fin dag så jag ska snart ut och rida med Sara och Dackemannen! Det blir första uteritten i skogen på flera, flera månader så håll tummarna för att hon inte ballar ur för jag tror inte min kropp pallar med det just nu.
Bild på mig & Alice – vintern 2010
Igår kväll red jag stumpan en sväng på fältet. Det var ingen jättebra dag ur ridsynpunkt. Jag skriver mer när jag orkar och hinner. Här kommer en bild tagen innan ridturen. Fler kommer i det andra inlägget.
Magen är lite bättre idag så då passade jag på att ”rasta” Alice som har stått i två dagar. Det var välbehövligt då hon hade en del överskottsenergi i kroppen. Det märks att hon orkar mer nu när hon inte är fet, men hon har ju fortfarande dålig kondition och muskulatur. Men, det ska vi väl förhoppningsvis ändra på!
Här har det inte hänt så mycket sedan i natt. Har legat i magsmärtor mest hela dagen och har helt enkelt inte orkat göra någonting. Jättefint väder ute nu, undrar om jag kan ta mig orken att åtminstone longera Alice lite… Eller om jag helt enkelt får hoppa över det idag igen. Blev ju ingenting igår eftersom magen blev sämre igen.
Har ingen rolig ny bild att visa så slänger in en gammal från 2005. På bilden ser ni syrrans hästar till vänster: Rosie, Pontus och Baron samt mina två till höger: Natasha och Lina.
Hela dagen var ganska värdelös på grund av magen, men på kvällen kände jag mig lite bättre och då passade jag på att ta en liten ridtur ut på fältet. Jag försökte få till lite dressyr, men det var svårt att hitta tillräckligt bra underlag. Jag red runt på fältet och till slut hittade jag ett hyfsat underlag – långt ifrån bra, nätt och jämnt OK, men det fick duga. Där kunde jag rida lite, lite dressyr med fokus på övergångar halt/skritt/trav, stora böjda spår (ställning, böjning) samt flytt för skänkeln. Hon var jätteduktig! Lite springig i början på travarbetet, men lugnade sig sedan och fick till en riktigt fin trav.
Det blev inget märkvärdigt dels på grund av underlaget, dels för att hon knappt varit riden de senaste månaderna och till sist på grund av min kropp. Redan efter fem minuters skritt kände jag av vänsterhöften som började göra ont, men kunde åtminstone rida vidare. Dagens färger blev vinrött. Dåliga bilder för det är inte så lätt att med en ordinär kamera få till bra bilder i mörkret. Sedan hjälper det ju inte att jag inte är någon vidare fotograf heller – hahah. Inga bilder på mig, men det är ingen förlust. Jag såg ut som en mörk michelingubbe! 🤣
Magen är fortfarande inte bra och hela förmiddagen och mitt på dagen orkade jag inte göra någonting alls så tyvärr missade jag den underbara soliga dag som det var idag. Men, mådde liiiite bättre på eftermiddagen så passade på att ta mig ork för att åtminstone longera Alice. Hon har ju stått i tre dagar och jag ville verkligen inte att hon skulle stå en fjärde dag. Det blev ”longeringspromenad” det vill säga longering på lång lina där jag rör mig hela tiden så att hon inte springer runt, runt på samma spår utan vi rör oss runt ett större område – i det här fallet hela den största hagen. Slänger in en bild som egentligen blev misslyckad, men som blev lite häftig ändå.
Dumma mage som fortfarande krånglar. Det är en jättefin dag och jag kan inte njuta av den. Får se om jag åtminstone orkar longera henne en liten stund idag (hon har ju redan stått i tre dagar), men det återstår att se. Det känns inte jättebra just nu.
Av någon anledning kunde jag inte få det att fastna på bild, men det fullkomligt yr omkring snö där ute nu. Snöar och blåser kraftigt. Undrar hur mycket det kommer? Faktum är att nu när marken fick chansen att frysa ordentligt så får det gärna komma hyfsat mycket snö – så kan man göra mer än att skritta!
Det blev ju inte mycket med den här dagen… Hela natten höll min mage mig uppe = ingen sömn. Nu på dagen? Jaa… magen krånglar fortfarande = har inte kunnat göra någonting med Alice. Dumma mage! Jag som hade tänkt att rida ut med Sara & Dacke idag. Suck…
Bild från 14 oktober 2011
Feelgood Miniatures 