Kroppen sa ifrån

Idag har jag inte gjort många knop! Förutom att jag är sjuk så har jag sovit för lite en längre tid och inatt blev det ingen sömn alls så nu sa kroppen ifrån. När jag mockade började allting snurra och jag fick kämpa för att inte spy. Jag vinglade tillbaka till huset som om jag vore kraftigt berusad och har sedan dess mest legat ned då jag knappt har kunnat sitta ens en gång.

Nu hoppas jag att dagens vila samt att jag ska ta sömnmedicin till natten för att åtminstone kunna somna (förhoppningsvis får jag även sova tillräckligt) gör att jag mår mycket bättre imorgon. Jag vill ju verkligen INTE att det blir fler avbrott i Alices och min igångsättning.

Från tisdagens longering

Tråk-väder

image

Usch vilket trist väder det är idag. Hästarna är inte överförtjusta de heller eftersom att det både regnar och blåser kraftigt. Jag hade tänkt fortsätta trotsa förkylningen och rida idag, men att vara sjuk och rida i regn och blåst är nog inte så smart. Lugnar det sig lite senare så kanske det blir longering åtminstone, men annars får jag väl tyvärr ge henne en vilodag.

Longering

Trots att jag är sjuk så blev jag så arg igår över att det skulle bli ytterligare ett avbrott i vår igångsättning att jag stoppade i mig febernedsättande och så fort jag mådde lite bättre knatade jag ut och longerade Alice så länge som jag orkade. Det blev inte jättemycket, men lite är ju bättre än ingenting alls. Hennes ben verkar ju dessutom må bättre när hon får röra på sig.

Bild från gårdagens longering. Fy vad hon är muskelfattig! Jag vill träna upp henne ordentligt så att hon kan få bli stark och tålig!

Snart dags för ”stallfika”

Idag ska vi njuta av det fina vädret och varandras sällskap genom att ha en gemensam stallfika! Det är så kul när man kan ha ett bra gäng i stallet. Det blir ju alltför lätt tråkigheter när det är mer än en hästägare i samma stall, som säkert de flesta som stått i inackorderingsstall känner till. Fördelen här är ju att det är jag som är stallägaren så tycker man att det inte fungerar kan man ju alltid sparka ut den inackorderade, men det är ju trist om man överhuvudtaget ska behöva hamna i den situationen. Så jag är verkligen glad för mitt goa gäng!

Tvingad till ridning

Ja, nästan i alla fall. Jag var så trött att jag egentligen hade tänkt att strunta i ridningen idag och ta igen mig istället. Det fick jag inte för Sara! Hon insisterade på att jag skulle ut med henne på tur och gav sig inte förrän hon tjatat ut mig – hahahah! Så då blev det så. En styck tur till klätterbackarna och vattenhålet blev det. Lite plaskande och klättrande i skritt. Vi delade på oss efter ett tag eftersom Sara red barbacka och inte ville klättra medan jag tänkte att om jag nu ändå red så kunde Alice lika gärna få göra någonting mer än att bara skritta – vilket vi ju gjorde igår. Så jag skulle klättra under tiden som Sara skrittade en liten runda.

Det gick väl sisådär. Gick gjorde det ju, men bägge hästarna blev spända och ”fåniga”. Alice gnäggade och stressade (men jag fick gjort det jag skulle i alla fall) och Dacke hade tydligen gått och hetsat och studsat så Sara valde att komma tillbaka. Därefter blev det några klättringar upp och ner (trots allt) och lite plask i vattnet innan vi skrittade hem igen.

Jag skriver nog ett separat inlägg om utrustningen och fler bilder kommer.

Härlig skrittur!

Efter gårdagens hårda träningspass förtjänade både Alice och jag en härlig skrittur i skogen i detta underbara väder. +17 grader visar temperaturmätaren! Helt otroligt! Kan inte minnas att det någonsin varit så varmt i mars? Hur som helst. En 45 minuter lång skrittur blev det och det var verkligen härligt.

Vi invigde ett bett som jag har tänkt att använda när vi kommer igång mer med AR (akademisk ridkonst). Ja, jag kommer givetvis att använda andra bett också och även bettlösa alternativ, men detta är ETT av de bett som jag kommer att använda. Jag kommer att visa och beskriva detta bett i ett separat inlägg.

Ni får ignorera de smutsiga benen! Hon är behandlad med honung och det fastnade givetvis smuts när hon rullade sig. Men, jag ville inte tvätta av det innan ridturen eftersom hon ska behandlas senare. Jag vill inte tvätta benen för ofta då jag tror att det kan störa sårens läkning. Hade jag använt benskydd hade det givetvis varit en annan sak.

Fröken Allison (ett av Alices – eller ja, Cap Alcantara TA:s – många smeknamn) var dock inte fullt så avslappnad som jag utan var väldigt vaken och reagerade (ryckte till, tvärnitade och så vidare) på saker som när fåglar flög upp från marken och lite större stenar som, enligt henne, ”dök upp från ingenstans”.

Dessutom gick hon och letade och lyssnade efter saker precis som om hon var fullkomligt övertygad om att hon skulle få syn på någonting värt att reagera på. Men, hon gick även sträckor där hon var någorlunda avslappnad och hon gick åtminstone med öronen framåt 99,9% av ridturen. Mysigt hade vi!

Det är så fult med säkerhetsvästen under tröjan! Men, säkerhet framför estetik.

Första riktiga träningspasset på en smärre evighet!

Idag fick Alice – och jag – jobba hårt! Vi var nere vid ridbanorna för första gången på… Ja, jag minns faktiskt inte ens när det var sist. Någon gång under hösten kanske det var. Eller var det så långt bak som i somras?? Ja, inte vet jag, men senaste gången jag hoppade på bana (förutom den lilla markarbetesövning jag gjorde på grannens bana för någon vecka sedan) var i APRIL 2011!!! Jag höll på att smälla av när jag gick tillbaka i bloggen för att kolla när jag gjorde det senast. Jag hoppade hemma på gräs två-tre gånger i juni, men skadade därefter ryggen och hade ju hela sommaren och hösten stora problem med mina höfter så efter det blev det bara pyttehinder i hagen (små, små stockar och liknande) som vi hoppade ett par gånger under hösten.

Bild från dagen

Jag hade gissat att hon skulle vara spänd, men visste inte hur det skulle yttra sig. Det blev en underlig blandning av taggad som hejsan och sedan frysa fast i marken eller rygga. Sedan taggad. Sedan frysa fast. Och däremellan gick hon som en klocka! Hahah – knashäst! Men, i det stora hela måste jag säga att jag är nöjd med min knäppgök för som sagt så har vi ju verkligen inte varit igång med ordentlig träning på så länge att det vore nästan konstigt om det INTE krånglade med någonting. Jag kan ju inte direkt påstå att jag rider som en stjärna nu heller eftersom jag är lika lite igång ridmässigt som hon är.

Hoppar ut från banan

Jag invigde ett av hennes nya bett: Nathebettet. Jag skojade med Sara (som hjälpte mig med hinder och filmning) att det var ju sisådär lagom tajmat att inviga det mildaste bett jag har på en dag som denna. Men, å andra sidan så var det jättenyttigt för det visade ju också ifall det fungerar på henne trots att hon kanske krånglar – vilket det ju gjorde. Trots att hon drog iväg ibland så fick jag ju stopp på henne. Det var ju inte så att hon satte av i sken bara för att hon kände att bettet var mildare än metallbetten. Duktig tjej! Jag tror hon gillade bettet och det var tur det – för det kostade ju trots allt en femhundring och då var det ändå nedsatt med en hundralapp.

Underbar vårdag!

13 grader varmt! Solsken! Jag har sett mina första fjärilar för året! Det som drar drar ner toppbetyget för denna dag är att det fortfarande blåser så kraftigt. Dessutom ser jag lite oroväckande mörka moln komma hitåt. Hoppas de bara har tänkt att dra förbi utan att släppa ner något regn på vägen.

Jag har dessutom ont i höfterna (speciellt vänster – som vanligt), men ska nog försöka rida ändå. Det blev aldrig någon motionering av Alice i förrgår för det stormade så och även om det lugnade sig på kvällen så var jag så trött (har nog blivit lite för mycket för mig den senaste veckan) så jag bestämde mig för att ta det lugnt. Jag var fortfarande jättetrött igår, men ville inte att hon skulle stå två dagar på raken om det inte var absolut nödvändigt så det fick bli longering igen – därav att jag hellre rider idag. Så håll tummarna för att det går bra. Just nu gör det dock så ont att det känns tveksamt…

Dumma storm!

Suck. Jag hade ju planerat att rida idag! Det lär inte bli så mycket av det på grund av att det blåser storm. Jag vågar definitivt inte ge mig ut i skogen i alla fall för så som träden svajar här ute så skulle det inte förvåna mig om jag skulle få ett träd eller åtminstone en gren över mig. Nej tack. Jag får avvakta och se om det lugnar sig framåt kvällen (men det är ju inte roligt att rida när det är mörkt heller, jag har ju så dåligt mörkerseende).

I värsta fall så får det väl bli longering tre dagar på raken – någonting som jag egentligen inte vill för att jag inte vill överanstränga hennes leder. Det är skillnad när jag kan longera ute i hagarna för då kan jag röra på mig så att volterna blir stora och att man även kan låta henne gå lite rakt fram och så. Men, jag vill ju inte att hon ska stå heller. Vi får helt enkelt se hur det blir. Vädret går ju tyvärr inte att göra så mycket åt.

Vad gör ni andra som inte har ridhus när det är så här stormigt?

Snöstorm

image

Från härliga vårdagar till snöstorm med isvindar. Det stormade rejält under natten här. Nu under dagen ligger det kvar lite, lite snö här och var samt att det blåser isvindar. Usch! Ge tillbaka de fina dagarna!

Glada miner!

Det var glada miner på såväl mig som Alice efter det första hoppet någonsin över ett dike i fredags (16 mars 2012). Igår och idag blev det longering istället då jag inte har orkat rida på grund av kroppen och orkeslösheten. Men, det var ju i och för sig bara bra för jag vill ju träna henne allsidigt ändå. Imorgon hoppas jag dock på att kunna rida igen.

Hoppade dike för första gången!

Idag hoppade Alice över dike för första gången under ryttare. Hon var så duktig! Första försöket tog sin lilla tid då hon var långt ifrån övertygad om att jag var vettig i skallen som bad henne om att gå över där. Till sist hoppade hon över med ett känguruskutt och efter det så lossnade det och det var inga problem att få över henne igen.

När jag sedan skulle försöka åt andra hållet blev det ju som ett helt nytt ”hinder” för henne så då blev det tveksamt igen och det krävdes en del övertalning innan hon till slut skuttade över. Men, efter det så blev det samma resultat som åt det föregående hållet: inga problem att hoppa nästa gång! Så jag skuttade ett fåtal gånger fram och tillbaka över diket och det gick så bra så jag valde att avsluta där. DUKTIG TÖS!

Jag – däremot – var väl kanske inte riktigt lika duktig då jag hade en sådär lagom snygg sits över diket. Det blev ”säkerhetssits” istället för följsamhet. Men, jag hade långa tyglar i alla fall och höll i halsringen istället.

Fler bilder kommer och även en video!

”Ruggväder”

Usch, vilket ”ruggigt” väder det är! Grått, rått, disigt och ganska kallt. Inget vidare! Till råga på allt är jag trött och har ont i kroppen – främst knäna och bäckenet just nu. Dock får jag nog ta och göra någonting med stumpan idag ändå eftersom hon stod igår och jag har ju gett mig den på att försöka hålla igång både henne och mig så länge hon inte mår dåligt – förstås. Ja, jag kan ju inte heller göra så mycket om jag mår dåligt, jag har ju tyvärr väldigt lite ork. Men, som sagt har jag gett mig den på att göra mitt bästa!

Har inga bilder från dagen ännu så jag slänger in en orelaterad bild.

Blixten och jag – mars 2011

Uteritt, dressyr och markarbete!

Red idag igen! Det var helt underbart väder så vi blev riktigt varma bägge två mot slutet för när vi gav oss iväg var det fortfarande lite kyligt så jag hade ett ridtäcke i fleece på henne och jag var ganska varmt klädd.

Ridpasset blev tre ridpass i ett – så att säga. Jag började med en uteritt i skogen som uppvärmning. Därefter red jag lite lättare dressyr och gick sedan över till lite markarbete. Hon blev snabbt trött inne på banan så det var tydligt att hon har svårare att orka med riktigt, fysiskt och psykiskt arbete på begränsad yta jämfört med att röra sig rakt fram i skogen. Men, jag var nöjd med henne att hon åtminstone var lugn! Hon hade lite svårt att koncentrera sig, men det tycker jag är helt förståeligt med tanke på att hon är under igångsättning och att det var första gången på flera månader som hon jobbades inne på en ridbana där hon dessutom hade andra hästar att kika på i en hage bredvid paddocken.

Håll tummarna att vi kan hålla igång… Jag vill så gärna kunna få henne (och mig själv) i form och jag vill komma tillbaka till min forna ridförmåga och givetvis även fortsätta att utvecklas!

Dagens utrustning gick i blåa toner!