Feelgood Miniatures

Inatt var första gången sedan operationen som Alice fick stå olindad! Under dagen fick hon ha hagskydden/terrängskydden på sig så att hon kunde vara ute trots regn då det ju inte är så bra att bandage blir blöta.

Jag är så glad att benet inte blev sämre vare sig efter en natt utan lindor eller efter en dag i hagen med enbart benskydd!

Trots de pyttesmå sjukhagarna så är lilla stumpan så glad åt att få vara ute – trots regnet. Gräs är inte bara föda för det fysiska utan även det psykiska.

Helt NY bok för att hålla reda på det mesta gällande din häst.

Tänkt pris: 50,-

Nu tröttnade vi på att ha rännorna vid uppbindningsplatsen så vi beslöt att gjuta igen dem.

Jag är jättenöjd med resultatet. Nu blir det lättare både för oss när vi tar hand om hästarna såväl som för hovslagare och veterinär när man kan röra sig fritt runt hästen utan att behöva tänka på att vricka fötterna. Detsamma gäller givetvis även för hästarna!

Lilla gumman har det ju inte så jättekul med boxvila och små sjukhagar, men hon håller humöret uppe och är sitt glada, energiska jag. För det mesta i alla fall. Hon blir självklart frustrerad med jämna mellanrum. Hon är dessutom väldigt uttråkad så hon blir ganska odräglig emellanåt, men det är ju fullt förståeligt. Man kan ju dock inte tillåta vad som helst bara för det.

Idag fick Alice stå några timmar i ligghallen som lite variation. Inte jättekul, men bättre än ingen variation alls.

Ligghallen är ju hyfsat rymlig också så hon har ju lite att röra sig på i alla fall.

Bättre sent än aldrig? Här kommer en uppdatering om Alice.
Vi var ju på återbesök för en och en halv vecka sedan och fick för omväxlings skull positiva besked! Veterinären (Nick) tyckte att hennes operationssår hade läkt fint, hon rörde sig bra, benet kändes bra och röntgen visade att vävnaden kring det som är kvar av griffelbenet läker som den ska.

Jag frågade honom om infektionen som hon fick efter operationen kan ha haft någon negativ inverkan på läkningen, men han sa att han vid operationen såg att infektionen aldrig gick in till benet eller gaffelbandet och att det såg bra ut även nu. Så det var ju skönt. Det var för tidigt att göra ultraljud, dock, så det får jag vänta ytterligare några veckor på.

Jag frågade igen om hennes prognos då jag ju fick den förra av en annan veterinär. Den veterinären sa ju att det skulle ta minst ett år innan gaffelbandet skulle ha läkt ordentligt – om hon någonsin skulle bli helt återställd vill säga – så döm av min förvåning när Nick sa att han ansåg att det var mycket god prognos på just hennes skada! Han sa att det var runt 80-90% chans att hon blir helt återställd och att hon troligtvis – och om inga komplikationer tillstöter – kommer att vara fullt ridbar om 4-6 månader! Helt otroligt! Jag var tvungen att fråga vad det var han sa för jag var helt övertygad om att jag hade hört fel!

OK. Det är ju fortfarande så att man aldrig kan lämna några garantier och jag är helt på det klara med att det fortfarande finns en risk att hon aldrig mer kommer att fungera som ridhäst, men jag har åtminstone fått lite hopp igen! Innan detta återbesök var jag nästan helt inställd på att hon INTE skulle bli en ridhäst igen och var givetvis väldigt ledsen över det. Mer eller mindre deprimerad, ska jag väl erkänna. Så det hopp som har tänts i mitt hjärta gör att det känns flera kilo lättare, även om oron – förstås – ligger kvar.

Det blev bra med bitpinnen som jag satte upp till Alice. Hon har barkat av allt som hon har kommit åt så nu ska jag byta håll på den så att hon kan sysselsätta sig med den andra sidan!

Ny sjukhage till Alice igen. Hon är perfekt att använda som gräsklippare!

Sitter tillsammans med Gizmo på en bänk och tittar på Stumpisen som nöjt betar i en ny hage. Blåser kallt, men har klätt på mig som om det vore vinter och sitter på en filt som värmer gott!

På grund av att hästarna förstör så mycket i stallet har jag gjort som jag gjorde i ligghallen = satt nät överallt. Jag får känslan av kaninbur för att det är så mycket nät överallt, men vad gör man…

Jag spikade upp en bitpinne åt Alice, men vi får se om hon väljer att tugga på den eller inte. Hästar brukar ju inte vara så jätteförtjusta i björk. Jag har för mig att färsk björk, eller framförallt bladen, är giftigt för dem i stora mängder. Men, en liten bitpinne dör hon knappast av.

Alice blev jätteglad när hon fick komma ut i en liten gräshage. Mängder med gott gräs att mumsa i sig.

Jag har varit så trött ända sedan igår så jag har inte ens orkat skriva vad som hände på kliniken, eller ja, vad jag fick reda på. Jag orkar inte skriva så mycket nu heller, men jag kan i alla fall avslöja att det är positivt (för omväxlings skull)!

Syster yster Nina, Alice och jag är på väg till Skara för återbesök. Operationssåren ser verkligen fina ut nu, det är bara pyttelite kvar att läka. Jag hoppas att de röntgar och ultraljudar så att vi vet hur det ser ut invändigt.

Det är VÄRRE än vad ni kan se på bilderna… ALLT är bitet på…

Nedrans bävrar!
Trots antibitmedel så håller de på att äta upp stallet för mig! Vad ska jag göra?! Det blir väl till att spika upp nät precis överallt för jag kan ju inte hålla på och stryka och spraya på antibitmedel överallt flera gånger om dagen…

Det är VÄRRE än vad ni kan se på bilderna… ALLT är bitet på…

Det är ju så trist eftersom det precis började ta form, jag har målat lite och så vidare. Jag får måla om hela tiden för att de gnager bort färgen… Nya brädor är verkligen inte nya längre. Bärande stolpar är också ”drabbade” och de måste jag definitivt rädda, annars rasar ju byggnaden!!

Det är VÄRRE än vad ni kan se på bilderna… ALLT är bitet på…

Jag ger dem ju trots allt färska kvistar varje dag, i vissa fall flera gånger om dagen, de har fri tillgång på grovfoder och de har även träbitar som de FÅR bita på som jag har lagt in i boxarna, men det duger tydligen inte!

Mitt fina stall… Det är inte så fint längre…

Idag fick Olle komma ut i en liten sjukhage och Alice fick en större hage med gräs – vilket var väldigt uppskattat! Tyvärr varade inte glädjen särskilt länge då det började regna efter en stund, men ändå.

Vi får hoppas på en torr dag imorgon.