Det är så skönt att ha hästar som respekterar stängsel. Här går kärlekskranka Abbe och Alice – hingst och sto – bredvid varandra utan att ens försöka gå igenom stängslet. Och i dessa hagar är det inte ens el!

En kortis på Alice och Abbe från dagen då Abbe kom hem efter att ha varit ett tag hos Nina. Kom på lite sent att filma dock, så det blev inte mycket filmat.

My yellow little friend is home!!!

Älskade Abbe kom hem idag! Han har ju varit hos min syster Nina en period för att avlasta mig och tjejerna efter det att jag skadade mig.

Hann fann sig genast till rätta och flörtade förstås med sin flickvän Alice. Alice blev också glad över att återse Abbe. Så glad att hon genast satte igång och brunsta! Man kanske skulle försöka sig på betäckning – trots att det är sent på säsongen?

Tusen TACK, Nina, för att du har tagit så väl hand om min guldgosse!

Igår longerade jag Alice själv för första gången sedan jag skadade mig. Jag höll mig till gårdsplan där det var störst chans att hon höll sig på mattan – hahah! Det skulle ju inte vara så bra om hon skulle börja busa och att ett, eller flera ryck skulle orsaka att jag tappar balansen, snubblar och så vidare.

Denna gång gick det i alla fall jättebra!

Idag har jag suttit barnvakt åt sötnöten Gandalf. Gizmo var mindre nöjd över situationen, men för det mesta gick det i alla fall bra.

Det är så torrt och hårt i marken! Det dammar som hejsan och man börjar dessutom märka det på många hästars hovar genom ovanligt mycket sprickor och fläkningar.

Utöver det är det ju många som har problem med vattenbrist på grund av de låga grundvattennivåerna. Tack och lov är inte vi drabbade – än!

Vidare har folk problem med att betet tar slut då det dels växer dåligt, dels bränner/torkar sönder. Återigen har dock vi, som vanligt, inga problem med betesbrist – även om det är torrare än normalt.

Det behöver verkligen regna ordentligt nu!
I övrigt rullar det på här på gården. Magnus har börjat förbereda inför maskinhalls-bygge, Sandra fortsätter att hjälpa mig med Alice, själv blir jag sakteliga bättre, Abbe kommer snart hem, Dingo – däremot – är fortsatt kvar hos sin fodervärd.

Nina tog några läckra morgonsols-bilder på Abbe i torsdags. Han är så fin, min vackra sagohäst! Dock lite skäggig – hahah!

Jag saknar mina pojkar som är på vift! Jag längtar tills åtminstone Abbe kommer hem… Han blir som längst borta till månadsskiftet. Dingo får vi se när, eller rentav OM, han kommer hem… Han verkar trivas där och de verkar trivas med honom, så vi får väl se hur det utvecklar sig!

I torsdags var min syster Nina på besök och efter att vi varit en sväng på Hööks passade vi på att åka och hälsa på Dingo. Det var härligt att få mysa lite med pussgurkan!

Han såg ut att må bra och trivas! Jag har även fått uppdateringar från hans fodervärd. Hittills har det gått bra och de trivs bättre och bättre med varandra för var dag som går! Härligt!

I onsdags var det verkligen omväxlande väder. Först spöregn och hagel, därefter strålande solsken. På sätt och vis var det synd att det inte regnade mer, med tanke på hur torrt och hårt det är i markerna. Dessutom är det många som har problem med sinande vattenbrunnar på grund av de låga grundvattennivåerna (tack och lov inga bekymmer för oss – än så länge).

Men, just denna dag var det bara bra att det klarnade upp eftersom Sandra kom förbi en stund för att hjälpa mig med Alice. Med sig hade hon underbare lille Gandalf! Gizmo var lika oimponerad denna gång… Hahah! Surgubbe!

Sex veckor har gått och nu får jag äntligen börja belasta benet mer! På grund av knät och framförallt fotleden måste jag ändå avlasta ganska mycket, men tack vare de rejäla märgspikarna är åtminstone lår och höft hyfsat stabilt!

Snygging-Abbe spanar efter brudarna hos Nina! Längtar tills han kommer hem!