Lilla sötnöt
Så tråkigt att bildkvaliteten blev dålig, men hon är ju bara för söt, lilla Mini!
Such a shame that the quality of this picture is poor, but she’s just too cute, little Mini!

Så tråkigt att bildkvaliteten blev dålig, men hon är ju bara för söt, lilla Mini!
Such a shame that the quality of this picture is poor, but she’s just too cute, little Mini!

Det var en ruskig snöstorm igår. Sådana dagar är jag glad att mina älsklingar går på lösdrift och kan gå in och ut som de vill oavsett tid på dygnet.
Getterna fick lite torkat sly med löv inomhus så att de hade lite och pyssla med, förutom hösilaget.
There was a horrific snowstorm yesterday. Days like those I am glad that my darlings are able to go in to and out of their shelter as they please no matter what time of day it is.
The goats got some dried leafy twigs so that they had a little to nibble on, besides the haylage.

Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte är nöjd med denna grabb… Det kommer att bli roligt och spännande att följa hans utveckling!
I’d be lying if I said that I’m not happy with this guy… It’s going to be fun and exciting to follow his development!

Det går fortsatt bra med Knasen och Kryppe. De kan till och med äta från samma hö-hög, trots att jag ger dem flera högar att välja mellan.
It still goes well between Knasen and Kryppe. They can even eat from the same pile of hay, even though I give them several piles to choose from.

Knasen har flyttat hemifrån… På sätt och vis. Han har flyttat från mamma Mony och ”moster” Queenie till Kryppe och därmed blivit granne till pappa Classe.
Det gick precis så bra som jag hade hoppats/trott att släppa ihop Knasen och Kryppe. Kryppe var så snäll och tålmodig! Det är verkligen roligt att Kryppe äntligen har en likasinnad kompis som han kan leka tillsammans med!
Knasen has left home… Sort of. He has moved out from mom Mony and ”aunt” Queenie to Kryppe and thus becoming neighbor to dad Classe.
It went exactly as well as I’d hoped/thought it would to put Knasen and Kryppe together. Kryppe was so friendly and patient! It’s really great that Kryppe’s finally got a like minded friend to play with!

Jag glömde helt av att göra ett grattis-inlägg på Zallys tvåårsdag den 6 februari. Inte för att hon skulle se eller veta om det ändå, men jaja. Här kommer ett försenat grattis på födelsedagen till min fina tös Zally!
I totally forgot to do a happy birthday-post on Zally’s second birthday on the sixth of February. Not that she would see or know about it anyway, but whatever. Here’s a belated happy birthday to my pretty girl Zally!

Som jag tidigare har skrivit så kallar jag ibland Classe för ”Harald Hårfager” eller ”Classe Hårfager” då han har så lång och tjock pannlugg, man och svans. Ibland undrar jag om/hur han kan se ordentligt med all sin pannlugg framför ögonen?
As I have previously written I sometimes call Classe ”Harald Hairfair” or ”Classe Hairfair” because he has such long and thick forelock, mane and tail. I sometimes wonder if/how he can see properly with all that forelock in front of his eyes?

Vilken skillnad det är på vädret just nu från en dag till en annan. Häromdagen var det minusgrader och snö – idag kändes det som vår!
What a difference in weather it is right now from one day to the next. The other day it was below freezing and snow – today it felt like spring!

Här är ett videoklipp på en alldeles bedårande Zafira som tigger godis och/eller kel. Hon är ju bara för söt!
Here’s a video clip of an absolutely adorable Zafira who’s begging for treats and/or cuddles. She’s just too cute!
Mini må vara liten, men hon är en ganska tuff och kaxig brud! ”Jag är nog tuffare än somliga tror”, ser hon ut att tänka!
Mini may be small, but she is a pretty tough and cocky chick! ”I’m probably tougher than some believe”, she seems to think!

Idag fyller vår älskade lilla Gizmo nio år! Det är galet hur snabbt tiden rinner iväg… Grattis på födelsedagen, goa fluffunge!
Today our beloved little Gizmo turns nine years old! It’s crazy how fast time flies by… Happy birthday, sweet fluff baby!

Någon mer än jag som avskyr det här vädret??
Anyone else besides me who hates this weather??

Det finns inte många saker som är lika (eller mer) avstressande som att sitta och kela med getterna!
There aren’t many things that are as (or more) de-stressing than to sit and cuddle with the goats!

I jakt på de godaste höstråna så pressar getterna sina huvuden så långt de kan genom rutorna på gallret på deras höhäck. Detta leder tyvärr till att mina stackars älsklingar blir alldeles kala på nosryggarna.
Jag är nu därför inne på att överge rutnätet och använda vanligt vertikalt galler istället. Jag inser att det kommer att bli mer spill, men hellre det än att mina bebisar fortsätter att skada sina nosryggar.
In search of the best straws of hay the goats press their heads as far as they can through the squares of the grid on their feeder. Unfortunately, this has caused my poor sweethearts to become bald on the bridges of their noses.
Therefore I am now contemplating abandoning the grid and use regular vertical bars instead. I realise that will lead to more waste, but I’d prefer that over my babies continuing to harm the bridges of their noses.

Classe fick för sig att rulla sig när vi var på promenad och han hade en minst sagt väldigt udda teknik… Hahaha!
Classe got it into his head to roll when we were on a walk and he had a very odd technique, to say the least… Hahaha!

När man heter Queenie (Arctics Dancing Queen) så borde man bära en krona, eller hur?
When your name is Queenie (Arctics Dancing Queen) you should wear a crown, don’t you think?

Jag har ridit för första gången efter ridolyckan för 2 år och 8 månader sedan, när jag bröt lårbenshalsen och splittrade lårbenet!!!
Det blev blandade känslor då det var underbart och roligt, men tyvärr också smärtsamt – vilket var en besvikelse (även om det inte kom som någon överraskning)…
Även om Dingo tyckte att det var konstigt – och kanske lite trist – att vi bara skrittade runt lite i hagen, så var han glad över att åtminstone få göra någonting överhuvudtaget.
I have ridden for the first time after my riding accident two years and eight months ago, which resulted in a broken femur head and a shattered femur!!!
I felt a mix of emotions as it was both wonderful and fun, but sadly painful as well – which was disappointing (although it didn’t come as a surprise)…
Even though Dingo seemed to think that it was a bit strange – and perhaps a bit boring – that we only walked around a little in his paddock, at least he was happy he got to do anything at all.

Häromdagen blev det en skogspromenad med dessa två mysiga grabbar. Dingo – som knappt har gjort någonting sedan han kom hem i augusti – blev så klart jätteglad! Han älskar verkligen när han får göra någonting.
Jag funderar på skaffa en hästskötare/medryttare som vill pyssla med honom och rida (och/eller gå promenader med) honom. Är du intresserad så kan du höra av dig på stensholmen@gmail.com
The other day I took a walk in the woods with these two cosy guys. Dingo – who’s barely done anything since he came home in August – was of course really happy! He really loves it when he gets to do something.

Jag kände mig iakttagen, så jag vände mig om och fick se Knasen kika på mig! Hihih!
I felt like I was being watched, so I turned around and saw Knasen peeking at me! Hihih!

Det finns en anledning till att jag kallar honom för ”Knasen”! Han gör så många knasiga saker!
Hahah – han är bara för söt!
There’s a reason I call him ”Knasen” – which is Swedish for ”Goofy”! He does so many goofy things!
Hahah – he’s just too cute!
