Inte dräktig

Igår gjorde jag det andra dräktighetstestet på Queenie och det visade tydligt att hon tråkigt nog inte är dräktig.

Undrar om det första testet visade ett falskt positivt resultat (det visade trots allt inte lika tydligt som Monys test) och att hon därmed aldrig blev dräktig – eller om hon blev dräktig, men resorberade fostret någon gång mellan det första och andra testet.

Oavsett vilket så är det förstås jättetråkigt och gör mig lite orolig inför framtiden. Det är andra året på raken som det inte fungerade. Kanske kommer hon inte att fungera som avelssto?

Jag kommer att låta en veterinär kolla henne med ultraljud och eventuellt även blodprov för att se så att allt står rätt till, eller om det finns någon fysiologisk förklaring till varför det inte vill sig.

Jag får glädjas över att åtminstone ha ett dräktigt sto i år! Monys mage bara växer och växer och nu är det inte långt kvar! Bara två månader! *Längtar*

Alla mina hjärtan

Igår var det alla hjärtans dag. Å ena sidan så tycker jag att det är mysigt, å andra sidan så är jag inte så mycket för alla hjärtans dag då jag anser att man inte ska behöva en särskild dag för att visa uppskattning och gillar särskilt inte kommersialiseringen som butiker och media försöker ”pracka på” oss. Men, jag hoppas trots det att alla hade en bra dag.

Nedan bilder på alla mina hjärtan (förutom min familj).

Sjöhästar

Om Mony och Queenie är snöhästar så är Classe och Kryppe sjöhästar! I alla fall för tre dagar sedan när all snö smälte och vi fick små sjöar hemma på gården. Perfekt träningstillfälle!

Glada getter

När det är snöruskväder ute och getterna är mer än tydliga med att säga att de inte vill vara ute får matte vara snäll och ge dem sly inne istället.

Grattis Gizmo!

Med anledning av Eriks begravning igår valde jag att senarelägga detta inlägg en dag.

Gizmo fyllde åtta år igår! Hipp hipp hurra! Älskade fluffunge – åren går galet fort!

Duktiga små lurvbollar

Häromdagen hade jag lite skoj i dungen med Gizmo och Kryppe och efter det gjorde jag samma sak med Classe. De fick hoppa över stockar, dike och ställa sig på stubbar och stenar.

Jag trodde att det skulle krävas mer för att få hästarna att ställa sig på stubbarna och stenarna, men de förstod nästan på en gång vad det var som jag ville att de skulle göra – så duktiga, lättlärda och arbetsvilliga!

Först lite bilder på radarparet Gizmo och Kryppe. Bilder på Classe kommer i nästa inlägg.

Getternas ”nya” bostad

Här kommer några bilder på getterna när de undersöker sin nya avdelning för första gången. De tyckte att det var roligt och spännande, men var ändå vaksamma tills de var säkra på att det inte lurade några faror någonstans.

De kommer dessutom att få en liten ”klättervägg”, fler bord/kojor samt att jag funderar på att använda mig av gallerväggen till att göra en foderhäck.

Grindbygge

Förutom en hel del gott att smaska på i julas fick getterna även en lite försenad julklapp i form av ett nästan dubbelt så stort ”gethus” (ligghall) mot vad de tidigare haft.

För att få det att fungera fick jag göra om lite på utsidan också genom att dra om stängslet. Jag passade då även på att göra en dörr/trägrind så att jag inte behöver krångla med alla grindar på elstängslet varje gång jag ska in och ut till mina små älsklingar.

Jag satte stängsel och stolp samt gjorde själva öppningen, Magnus gjorde dörren/grinden. Han specialtillverkade handtaget/låsningen genom att använda sig av en hästsko! Snygg och rolig detalj som dessutom fungerar väldigt bra!

Faktum är att nästan allt gjordes av återbrukat material.

Jag tänkte först såga av den del av överliggaren som sticker ut, men beslöt sedan att lämna den då jag tänkte att man kanske kan hänga någonting där? Skylt? Ampel/blommor?

Kall, men mysig körtur

Häromdagen var jag, Gizmo och Classe ute på en körtur i kylan. Det var kallt, men väldigt mysigt. Gizmo åkte med i vagnen, men gick även bredvid en del av turen så att han fick lite motion också – och inte bara en åktur.

Det var lite halt på sina ställen, men Classe hade dubbade barfotaboots (Easyboot mini) och det fungerade jättebra! Han halkade i princip ingenting.

Dressyrhäst i miniatyr

Att Classe har en fin trav och kan få till en häftig ökad trav visste jag redan, men igår visade han att han även kan göra passage – och det var jättegulligt!

Vi gick förbi grannarnas hästar och då ville han showa upp sig och visade då upp en supergullig passage som han själv säkert tyckte var väldigt pampig – hahah!

Såg ut ungefär som den här lille killens struttande, fast ännu lite mer samlat: https://youtu.be/t1xKURz0jko

Vem vet, jag har kanske en dressyrhäst i miniatyr?

Blivande körhäst

Igår drog Kryppe något efter sig för första gången. Eller, ja… Släpade, är väl det rätta ordet. På vår skogspromenad fick han plötsligt en svansförlängning i form av en tallkvist!

Var först på väg att plocka bort den (givetvis), men då han inte brydde sig för fem öre så lämnade jag för skojs skull kvar den och han släpade helt obekymrat med sig den ända hem.

Vad tror ni – snart inkörd? Hahah!

Gott Nytt År!

Gott nytt år, allesammans! Jag hoppas att det blir ett bra år för oss alla.

För mig väntar förhoppningsvis två underbara miniatyrhästföl, träning och kanske tävling med hingstarna, kanske kommer jag även upp på hästryggen igen, samt att jag ska sätta mig på skolbänken igen – så att säga.

Jag ska läsa Folkhälsovetenskapliga programmet på Mittuniversitetet, fast på distans. Det är dock inte mitt förstahandsval, men de programmen som intresserar mig mest börjar inte förrän hösten 2019 så jag börjar på denna och söker till de andra nu på våren. Om jag kommer in på förstahandsvalet så kommer jag troligtvis att byta program till hösten.

Till våren/sommaren får vi dessutom fullt upp med att byta panel på samt tilläggsisolera huset, så tyvärr blir det troligtvis inga killingar detta året då det är så mycket annat på gång. Åh, vilken killingabstinens jag kommer få!

Jaja – vi får se hur det blir med allt.

Ha ett fantastiskt år, allesammans!

Hälsade på min fina Dingo

Åååhhh – jag är så glad! Idag fick jag stilla min Dingo-abstinens när Magnus och jag åkte och hälsade på honom. Goa gubben var sig lik och till min stora glädje så rör han sig mycket bättre i traven så kanske är hans spatt äntligen ”stabil”? Oavsett anledning så är det skönt att se honom må bra.