Jag tyckte att det var hög tid att Abbe skulle få bekanta sig med omgivningarna utanför gårdens gränser, så i fredags tog vi vår första skogspromenad tillsammans.
Han skötte sig jättebra – till och med när vi gick förbi grannen och deras ponnysto kom farandes mot staketet. Han var dessutom fortsatt lätthanterlig även när jag sprang lite med honom. Duktig plutt, med andra ord!
Det varma vädret denna vecka gav mig ett ypperligt tillfälle att i onsdags ge Alice hennes höstbad. Sedan väntar klippning! Hon sätter ju en sådan monsterpäls annars…
Efter badet blev det lite longering.
Utrustning
Cornet Line lädergrimma
Willab longerlina
Jag är INTE morgonpig! Har aldrig varit. Är tvärtom mer en nattuggla än någonting annat… Men, vissa morgnar är mer värda att vara uppe tidigt för än andra. I morse var jag jättetrött och det var lite småkyligt, men jag kunde åtminstone uppskatta att jag fick uppleva en mysig och fin morgon.
Idag råkade jag skrämma livet ur Abbe (det var verkligen inte meningen) och i sin panik skenade han in i stallet (han stod i hagen strax utanför stallet när han blev rädd), forcerade boxdörren och fortsatte vidare. Han hamnade till slut på grannens fält där paniken övergick i glädje! Det var ju lattjo att springa fritt!
Tack och lov så är han så snäll att han till slut ändå var relativt lättfångad, trots att han var så uppspelt. Så, det dröjde inte så jättelång stund innan han kom fram till mig och jag kunde sätta grimma på honom och leda tillbaka honom till hagen.
Som vanligt hinner man ju spela upp alla möjliga hemska scenarier i huvudet:
Han rusar ut på vägen och blir påkörd
Han springer till någon av grannarnas hästar och att någon häst har sönder staketet och att de antingen börjar bråka, eller att han hinner betäcka någon
Han springer på olämpligt underlag eller område så att han skadar sig
…är några av de saker som jag fasade för. Så, jag är evigt tacksam att han enbart valde att ha kul på fältet en liten stund, var mer intresserad av Dacke och Nisse än att springa iväg samt att han var så snäll att fånga till slut! Nu hoppas jag att det aldrig händer igen!
Tack till grannen Camilla med döttrarna Lina och Ebba som såg vad som hände, satte sig i bilen och åkte för att mota från vägen! Nu fick jag visserligen tag på honom på egen hand, men ifall jag inte hade lyckats så hade jag gladeligen accepterat all hjälp jag kunde få!
Det verkar inte vara många hästar som INTE tycker om klättring och Alice är inget undantag! Hon blev jätteglad när hon fick klättra i stora hagen igår kväll.
Utrustning
Lädergrimma (vet ej märke) med Greenguard betesreducerare.
Willab longerlina.
Senskydd (Eskadronkopior) fram, gamascher bak (vet ej märke), gummiboots runtom.
Ett helt år från det att Dingo fick sin hovbensfraktur har han vilat från ryttare. Men, idag blev det faktiskt lite ridning!
Vi höll till i stora hagen där vi klättrade (i skritt) och skrittade över en stock. Han var sitt vanliga, pigga, glada jag och skötte sig faktiskt över förväntan med tanke på att han inte har ridits på över ett år! Söte, lille gubben!
Utrustning
Claridge House hoppsadel med Stübben dubbelsydda stigläder, Sprenger bow balance stigbyglar, hoppgjord (vet ej märke), HKM fårskinnspad, Protector schabrak.
Gold Medal träns med Kieffer-pannband, supergriptyglar med stoppar (vet ej märke), Källquists babypelham med rak, gummerad mundel, Claridge House pelhamdelta.
Den senaste tiden har det inte blivit någon ridning på Alice då jag har velat fokusera på att hon ska stärka ryggen – utan ryttare. Så det har varit longering och löslongering över de upphöjda stockarna, samt lite klättring, för hela slanten. Förhoppningsvis ger det önskat resultat!
Förra månaden lärde han sig att löshoppa. Denna månad har jag börjat med longering och nu även tömkörning! I torsdags så fick jag för mig att prova att tömköra honom för första gången och han var SÅ duktig! Lite känslig precis i början innan han förstod vad jag ville, men polletten trillade snabbt ner och han tog både drivning, förhållning och styrning väldigt bra! Jättestolt över min guldklimp!
Kolla själva! Eftersom jag var själv och därmed inte hade någon som kunde hjälpa mig så fick jag tömköra med en hand för att kunna filma lite – och till och med det gick bra!
Den 14:e och 18:e juli fick Abbe bekanta sig med mina hinder och lära sig att löshoppa. Första dagen höll jag mig till markbommar och vattenmatta (utan hinder över) bara för att han skulle lära sig att vattenmattan inte är farlig och vad jag vill att han ska göra.
Andra tillfället började med repetition och sedan ökade jag successivt svårighetsgraden genom att lägga till först ett litet kryss, därefter en grind och sedan från ett till två och slutligen totalt tre små hinder med ett galoppsprång emellan.
Han lärde sig verkligen jättefort och tyckte att det var roligt! SÅ duktig min fina guldhäst! Och till min stora glädje så ser han dessutom ut att ha en trevlig hoppteknik så det verkar ju lovande för framtiden!
Utrustning 14/7 Märkeslös (?) lädergrimma Catago Pro senskydd Eskadron höga bakbensskydd Gummiboots
Horse Pro allroundsadel till sadelinvänjning eller som leksadel. Man bör INTE använda den som ridsadel! Bommen är nog hel och det är riktigt bra stroppar på den, men bossorna är något olika långa och stoppningen är ojämn.
Brun. 18″. Hittar ingen bomviddsmärkning, men skulle gissa på att den är normal, eller möjligtvis normal mot vid.
Häromdagen blev jag klar med att göra dubbla stängsel mellan Alices och Dingos hagar. Jag gjorde dubbla stängsel med anledning av att göra Dingos och Abbes platsbyte permanent. Dingo och Nisse trivs så bra ihop att jag inte har hjärta att sära på dem. Dessutom blir det bättre av andra anledningar också (bland annat deras olika foderbehov och så vidare). Abbe är alltså numer Alices nya hag- och boxgranne. Han blev glad för sin nya hage och blev ännu gladare när han märkte att det fanns ytterligare ett sto att flörta med – nämligen grannens lilla söta welsh-sto.
Video längst ner i detta inlägg från när han släpptes ut i sin nya hage för första gången.
En sida på ladugården är färdigmålad! Nu funderar vi på om vi ska sprutmåla de resterande tre sidorna (ja, rödfärgen menar jag givetvis då…) istället för att måla med pensel för att spara tid och arbete. Vi får se. Kanske blir det inte förrän nästa år. Har ju huset som vi håller på med också…
Efter sparkskadan har Abbe fått ta det lugnt, men nu ska vi försöka komma igång igen. Både i tisdags och igår blev det lite longering.
Abbe påminner mycket om Alice i longeringen: en blandning av att lyssna bra och att slänga in lite bus här och var. Jaja – huvudsaken är ju att de har roligt och lyssnar tillräckligt för att inte sticka.
Utrustning
Repgrimma (köpt på Börjes)
Willab longerlina
Equiguard frambensdamasker, bakbensdamasker (vet ej märke), gummiboots
Efter ett dygn på boxvila och ytterligare två dygns vila i ”sjuklösdrift” (box plus liten rasthage) så kollade jag igår om Alice fortfarande var halt. Först tyckte jag att hon såg lite småknackig ut i skritten, men det försvann direkt när hon travade – hon är inte halt längre!
Dock tar jag det lite lugnt med henne några extra dagar, för säkerhets skull. Hon får dock gå i sin vanliga hage/lösdrift nu – till hennes stora glädje!
Här kommer en lite rolig video på när Sara lade äpplen i hästarnas vatten och sedan iakttog vi hästarna när de försökte lösa problemet med att få tag i äpplena. Hihih – så söta de är, mina pälsklingar!
Idag fick Dingo vara draghäst igen och som de föregående gångerna så var han jätteduktig. Det är så roligt att se att han tycker att det är kul!
Jag hade lite bråttom då jag ville hinna innan regnet så jag glömde helt av att ta några bilder så jag slänger in en bild som jag tog förr-förra gången.